Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om skrift i allmänhet och svensk skrift i synnerhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvilket språk som talas af den, som begagnar detta slags
skrift. Så t. ex. uppfattas siffrorna lika bra och på
alldeles samma sätt af en fransman eller engelsman
som af en tysk eller svensk. Begreppsskriften är
därför ett slags »universalspråk», d. v. s. ett språk lika
användbart för alla folk på ungefär samma
kulturståndpunkt. Den skiljer sig härigenom skarpt från
det slags skrift — den mest använda — till hvilken
vi nu öfvergå.
Talskrift (eller skrift i detta ords vanligaste
användning), som betecknar det mänskliga talspråket
och därför måste bli olika allt efter de talade språkens
inbördes olikhet. Vid försöken att beteckna talet har
man anlitat trenne ganska olika sätt, och vi erhålla
därför tre olika hufvudgrupper af dylik skrift:
Ordskrift, då hvarje figur betecknar ett helt ord,
d. v. s. så pass många ljud, som tillsammantagna
äga någon själfständig betydelse. Väsentligen af detta
slag är den kinesiska skriften och den fornegyptiska
hieroglyfskriften. De moderna kulturspråken använda
— frånsedt en del s. k. rebusar — ingenting
hithörande, så vida man icke kan såsom ett spår af
ordskrift betrakta sådana fall, som då figuren § får
beteckna hela ordet »paragraf» och ℔ betyda
»skålpund».
Stafvelseskrift, då hvarje figur betecknar en
stafvelse eller i alla händelser en ljudförbindelse, utan
hänsyn till om denna tagen för sig har någon
betydelse eller icke. Af denna natur är t. ex. den
japanska skriften och till god del den s. k. stenografien
eller snabbskriften. Men äfven i vår vanliga skrift
förekomma åtskilliga hithörande företeelser, såsom t. ex.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
