Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Runinskrifter från nyare tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Runinskrifter från nyare tid.
Det är icke meningen att här redogöra för de
icke sällsynta fall, då man i nyare tid, dvs. efter
reformationen, av antikvariskt och patriotiskt intresse
använt runskrift i stället för numera vanlig skrift på
minnes- och gravvårdar, skådemynt o. d. Bland
dylika lärda produkter torde väl inskrifterna på
professorerna Olof Verelius’ (d. 1682) och Fredrik Tamms
(d. 1905) gravstenar å Uppsala kyrkogård samt på
Molins Bältespännare utanför Nationalmuseum i
Stockholm vara och bliva de mest bekanta. Ej heller skall
jag här dröja vid runornas ymniga användning för
rent praktiska behov, nämligen dels såsom till sitt
ursprung väl vanligen oförstådda bomärken, dels å de
ytterst talrika s. k. runstavar, som under 1500-, 1600- och
1700-talen brukades i stället för vår tids almanackor.
Och slutligen vill jag ävenledes endast mera i
förbigående erinra om de avsiktliga förfalskningar, som
i form av dels runstenar, dels runhandskrifter då och
då sett dagen, och av vilka den ryktbaraste torde
vara »Hjalmars och Ramers saga med Lucas Halpaps
uttolkning», en i Uppsala 1690 ventilerad avhandling,
däri meddelades en »hos en bonde i Rasbo» upptäckt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:09:26 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/naspristud/3/0052.html
