Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Från Uppsala till Leipzig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
förena sig med uppenbarelsen och profetreligionen, hade
han mera uppriktigt än diplomatiskt svarat: »Hur man
skall komma tillrätta med profetreligionen, det vet jag
inte.» »Att med en sådan ovisshet bli docent bl. a. i
apologetik» fann Kolmodin väl starkt. Danell konstaterade
att avhandlingen saknade kristligt teologisk grundval.
Då fakultetens dom fallit, hade Söderblom ett harmset
diktat till protokollet, där han djupt beklagar
»fakultets-majoritetens behandling av detta ärende. Den är ägnad
att lossa bandet mellan fakulteten och universitetet».
Det måste ju erkännas, att ställningen var svår för den
konservativa majoriteten. Teologien hade kommit på
glid. Konformitet med bekännelsen i någon slags
juridisk mening kunde icke längre krävas. Man nöjde sig
med att fordra en viss särskild personlig inställning,
någon grad av kristlighet eller kyrklighet i tänkesättet, men
det föll sig naturligtvis ytterst svårt att ge detta krav
något klart och hållfast principiellt uttryck, som kunde
brukas i en vetenskaplig diskussion. Åskådningssättet
har väl ännu enstaka anhängare inom svensk teologi.
Men annars har Söderbloms mening att teologien icke
får erkänna någon annan metod eller andra
förutsättningar än dem, som gälla för annan humanistisk
vetenskap, segrat inom fakulteterna. Om icke desto mindre
förhållandet mellan teologi och kyrka i vårt land för
ögonblicket i allmänhet präglas av förståelse och
förtroende, så beror det framför allt på att Söderbloms
personliga insats vunnit en kredit åt den vetenskapliga
teologien, som kanske räcker en generation. Hur
förhållandena sedan komma att utvecklas, blir en annan fråga.
Den Segerstedtska disputationen hölls den 28 maj.
Emil Liedgren berättar, att Segerstedt påföljande söndag
lovat predika i Trefaldighetskyrkan och att meningen
varit, att han sedan skulle ha prästvigts. Nu fick en annan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
