Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Harringays frestelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harringays frestelse.
Det är alldeles omöjligt att säga om denna händelse
verkligen inträffade. Den hvilar helt och hållet på
uppgifter från R. M. Harringay, som är artist.
Följer man hans framställning af saken, så säger
berättelsen, att Harringay gick in i sin atelier omkring
klockan tio för att se till hvad som kunde göras af
det hufvud, som han arbetat på dagen förut.
Ifrågavarande hufvud tillhörde en italiensk positivhalare och
Harringay tänkte — han var inte riktigt säker på
saken — att benämningen skulle bli »hälgdagsstämning»;
så till vida är han frimodig och berättelsen bär
sanningens prägel. Han hade sett mannen begära
pängar, och med en raskhet som bådade snille, hade han
genast anammat honom.
»Knäböj. Titta på den där klossen», sade
Harringay. »Som om ni väntade slantar.»
»Grimasera inte!» sade Harringay. »Jag begär
inte att få måla er gom. Se ut som om ni vore
olycklig.»
Nu, efter en natts hvila, visade sig taflan afgjordt
otillfredsställande. »Det är bra gjordt», sade
Harringay. »Den där lilla biten i nacken. Men —»
Han gick omkring i atelieren och såg på den, än
från den ena och än från den andra synpunkten.
Sedan yttrade han ett fult ord. Ordet återfinnes i
originalet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 18:10:01 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nathumor/0060.html
