Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den flygande mannen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
där jag förlorade min bössa. Sedan sprängde
sappörerna klippan med dynamit och gjorde den bekväma
väg, som ni kom upp för. Längre bort, där de höga
klipporna börja, hade vi att oupphörligt ge oss öfver
strömmen — jag tror vi gingo öfver den ett dussin gånger
under två mils vandring.
»Vi kommo i sikte af platsen tidigt följande
morgon. Ni vet hur den ligger, på en brant, halfvägs
mellan de två höga åsarna, och då vi började få klart
för oss hur nedrigt lugn byn låg i solskenet, stannade
vi för att betänka oss.
»Då fyrade de som välkomsthälsning af på oss
en klunga sammanlänkade bronsgudabilder. Den kom
smattrande ned för sluttningen till höger om oss, där
stenrösena äro, gick en tum förbi min axel och
pluggade ner mulåsnan, som förde all vår proviant och
redskapen. Jag har aldrig förr eller senare hört sådana
dödsrosslingar. Och nu blefvo vi varse ett antal
gentlemän med luntbössor, och klädda i någonting som
liknade dammplaider, hoppande omkring på det smala
näset mellan byn och den östra bergåsen.
»Helt om», sade jag. »Inte för nära hvarandra.»
»Och med denna uppmuntran vände min
expedition om och satte af i en bra traf hitåt och sen ned
för dalen. Vi dröjde inte för att rädda något som vår
döda mulåsna burit, men vi förde af vänskap med oss
den andra — den bar mitt tält och litet annat skräp.
»Så slutade striden — utan någon ära. När jag
såg mig tillbaka var dalen fullprickad med segrarne,
som skreko och sköto på oss. Men ingen blef träffad.
Dessa Chins och deras gevär duga till föga om de
ej få sitta och skjuta. De kunna sitta och peta bakom
stenar timmar igenom och sikta, men när de skjuta
under marsch är det hufvudsakligen för teatereffekten.
Hooker, en af Derbyshiremännen, trodde sig styf på
gevär, och stannade efter för en half minut då vi
vände kring kröken, men han fick ingenting.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
