- Project Runeberg -  Naturvetenskaplig humor. Ett nytt slags noveller /
108

(1896) [MARC] Author: H. G. Wells With: Karl af Geijerstam
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skatten i skogen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I IO SKATTEN I SKOGEN.

en ringa upphöjning af marken. Sedan började han
känna igen hvad det var.

Han gick plötsligt framåt med hastiga steg, tills
kroppen, som hörde till den vissna handen och armen,
hade blifvit synlig. Hans grepp om verktyget, som han
bar, blef fastare. Kroppen var liket af en kines, som
låg med ansiktet mot marken. Ställningens abandon
kunde man ej misstaga sig på.

De två männen närmade sig hvarann och stodo
stillatigande och beskådande den olycksbådande döda
kroppen.. Den låg å en öppen plats mellan träden.
Nära invid låg en spade af den kinesiska modellen
och längre bort låg en hop stenar, som kastats isär,
tätt bredvid ett nyss uppgräfdt hål.

»Någon har varit här före oss», sade Hooker och
klarade strupen.

Då började Evans hastigt att svära och rasa och
stampa med fötterna på marken.

Hooker blef askgrå, men sade ingenting. Han
gick fram till den framstupa liggande kroppen. Han
såg att halsen var ansväld och blå och att händerna
och vristerna voro svullna. »Pah», sade han, och vände
sig hastigt bort och gick till det uppgräfda hålet. Han
uppgaf ett utrop af förvåning. Han ropade på Evans,
som långsamt följde honom.

»Dumskalle! Allt är ju i god ordning! Skatten är
ännu kvar här.» Sedan vände han sig om och såg
ånyo på den döda kinesen, och sen sàg han åter
på hålet.

Evans skyàdade till hålet. Redan till hälften
uppgräfda af den olyckliga uslingen bredvid dem låg ett
antal tunga gula stänger. Han böjde sig ned i hålet,
och, torkande bort jorden med sina bara händer, tog
han hastigt upp en af de tunga massorna. Då han
gjorde detta, stack ett litet törne hans hand. Han
drog ut den fina taggen med sina fingrar och lyfte
upp plantsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:51:02 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nathumor/0108.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free