- Project Runeberg -  Sveriges nationalmuseum, dess byggnadshistoria, arkitektur och samlingar /
31

(1866) [MARC] Author: Fredrik Sander - Tema: Architecture and Construction
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

inklämda hufvudena. Det är sannt, att man kan uppvisa mot-
stycken härtill, särdeles i Venedig, men dock af olika använd-
ning; mestadels anbragte man på detta sätt karrikerade huf-
vuden, masker, medaljonger, eller rent af byster å konsoler.
Hufvuden å arkivoltbandstenar förekomma mycket ofta. På
palatset Vendramin Calergi ser man visserligen å väggälten
inom tvänne runda ramar ett par hufvuden — men om vi
icke missminna oss — lejonhufvuden i sina gluggar. Andra
sådana ramar omfatta cirkelskifvor af rosso antico eller antico
verde, understundom rosetter af marmormosaik. Hufvudena å
vårt Museum se alltför olyckligt afhuggna ut och torde med
skäl böra borttagas. Den yrande snön, som om vintern fäster
sig bakom dem, lemnar å pilastrarne alltför tydliga spår efter
sitt flöde, då den smälter och rinner ned. Dertill kommer,
att dessa hufvuden af några vetenskapens och diktens heroer
(Linné, Berzelius, Wallin och Tegnér) här icke längre ega
någon symbolisk betydelse, då Bibliotheket, såsom från början
ämnadt var, icke blifvit i Nationalmuseum inrymdt; hvarför
icke heller inskriptionen »antiquitatis, litterarum, artium monu-
mentis» vidare är någon sanning.

Den nedersta våningens reffling eller lätta rustik är icke
någonting egendomligt för Venetianerrenaissansen, ehuru icke
heller sällsynt; dock påminner den här genom sin anordning
mera om Florens. Synnerligen fin och af rent Grekisk-antik
härledning är mäanderlisten mellan öfversta och mellersta
våningarna. I fråga om fönsterformerna har, som man finner,
rundbågssystemet blifvit i allmänhet genomfördt; men i afse-
ende å vissa detaljer dervid kan man hysa stora tvifvelsmål.
Så t. ex. beträffande indelningen å hufvudvåningens fönster,
hvilken synes oss föga lyckligt löst. De tvänne smärta kolon-
netterna hafva en sådan längd, att de måst i midten ledas ge-
nom ringar; och öfver de mindre vanliga tvärbalkarna motsvaras
de af barockartade balustradstöttor, som här tyckas vara främ-
mande och alldeles icke passa i stycke. Den öfversta vånin-
gens tudelade fönster skulle kunna kallas bysantinska eller ro-
maniska, om icke de båda rundbågarna vore förenade i samma
fält under en gemensam list, likasom äfven fönstergrupperna
å flygelfagadernas avantcorpser och trapphuset.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 5 01:50:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/natmuseum/0033.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free