Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bruna ögon. Han svarade långsamt och tankfullt, som
om han höll på att lösa ett svårt problem:
»Då måste jag väl strypa er och göra er mycket
illa.»
»En kvinna?»
»Det måste jag nog», svarade han, och hon såg
att han knep ihop läpparna bistert. »Ni är bara en
svag kvinna, miss, men ser ni, jag kan inte låta
häkta mig. Nej, miss, det kan jag absolut inte. Jag
har en god vän som väntar på mig borta i Västern.
Han är i knipa, och jag måste hjälpa honom ur den.»
Munnen kneps ihop ännu mera bistert. »Jag kanske
kan strypa er utan att göra er något illa att tala om.»
Hennes ögon spärrades upp i barnslig misstro,
medan hon fixerade honom.
»Jag har aldrig sett en inbrottstjuv förr», försäk*
rade hon, »och jag kan inte säga er hur intresserad
jag är.»
»Jag är ingen inbrottstjuv, miss. Inte en riktig»,
skyndade han sig att tillägga då hon såg
humoristiskt tvivlande ut. »Det kan se så ut, efter jag är
här i ert hus. Men det är första gången jag
försöker mig på ett så’nt här jobb. Jag behövde pengar
— absolut. För resten betraktar jag det liksom att
driva in vad som med rätta är mitt.»
»Jag förstår inte», sade hon med ett uppmuntrande
småleende. »Ni kom hit för att stjäla, och att stjäla
är att ta det som inte är ens eget.»
»Ja... och nej i det här särskilda fallet. Men det
är nog bäst att jag går nu.»
Han gick mot matsalens dörr, men hon ställde sig
i vägen, och hon var ett mycket vackert hinder. Han
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
