- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
257

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Kärringön. Storsjöfisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

långor. Det var roligt att se på, ty det gick med stor färdighet och vana. En
kvinna tog en långa,
skar upp den, klämde med tummarna ut ögonen och kastade dem ned i vattnet.
Sedan tog hon ut
hjärtat och de andra inälvorna. Allt kastades ned i vattnet, och nu blev
det liv bland tärnor
och måsar, hela skaror av dessa fåglar kretsade skrikande kring kvinnorna
och slogos om dc
utkastade godbitarna. En annan kvinna, som stod bakom, tog emot den rensade
långan, skar
bort ryggraden och vek ut fiskens båda sidor, så att den fick den platta
form, som man alltid
ser hos torkad fisk. Hon tog också ut simblåsan, vilken torkas och blir
»klarskinn», som
man använder vid kaffekokning. Sedan kastades fiskkropparna ned i vattnet,
där de fingo ligga
några timmar för att sköljas.

Därpå vidtager saltning och torkning. Den fisk, som både saltas och torkas,
blir saitlånga
eller kabeljo, och det var sådan, som vi sago ligga utbredd på klipporna
till torkning. Där får
den alltid ligga i fred, det händer aldrig, att någon rör en annans fisk.
De långor, som skola
användas till lutfisk, saltas icke utan bara torkas. Man brukar vid
torkningen spänna ut dem
med spjälor, som sättas på tvären över fiskkropparna. Detta kallas här för
att »spira», och
den sortens fisk kallas spillånga. Man kan också använda torsk eller rockor
till lutfisk. Sedan
fisken blifvit färdigberedd, förvaras den i sjöbodarna, till dess kvinnorna
på hösten resa in
till Göteborg eller Uddevalla för att sälja den.

Då vi lämnade Kärringön, tänkte vi, att när vi på julafton sutto i våra
lugna hem och dto vår
lutfisk, skulle vi erinra oss allt det besvär och alla de faror, som den
kostar de duktiga
fiskarna i Bohusläns skärgård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/gotaland/0265.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free