- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / I. Götaland /
262

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Sillfisket

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så dåligt, att fiskarna förtjäna högst obetydligt. Därför väntar man med
spänning. Så kommer
det underrättelse, att sillstimmen stå där ute i havet – då blir det
glädje, men man hoppas
nu också, att de skola komma in i fjärdarna. Nu gäller det att ta reda på
var stimmen stå.
Några karlar fara ut i roddbåtar och låta ett snöre, som har en blyklump i
ändan, släpa efter
i vattnet. Om man då har kommit in i ett stim, känner man knyckar i snöret,
då blyklumpen
sjunker ner genom den packade sillmassan. Är det en mörk natt, då marelden
lyser, är det
mycket lätt att få rätt på sillen. Om man slår med en rorkult i vattnet,
där ett stim står,
lyser det plötsligt till där nere på djupet liksom en stor vitskimrande
flamma, det är
marelden, som glittrar, när sillarna bli skrämda och hastigt vända på sig.
Där ett stim går
fram, är vattnet alldeles fullt av sill; sillarna stå över och under
varandra liksom i många
lager.

Man fångar sillen på många olika sätt. På hösten,
i början av fisketiden, idkas det mycket fiske med
drivgarn. Med garn menas ett nät med rätt grova maskor, som sättes ut i
vattnet, så att det står
rätt upp och ner som en vägg. När nu sillarna stöta emot denna vägg, köra
de sina huvud in i
maskorna, och när de sedan vilja komma loss, kunna de inte, ty de ha
fastnat med gälarna.
Detta fiske försiggår i öppna havet, två eller tre mil utanför kusten.
Därtill använder folket
sina allra bästa båtar, ty annars skulle det vara farligt att ligga så
långt ute under det
ombytliga och stormiga höstvädret. Garnen äro medelst en lång tross
fastbundna vid fartyget
men få annars driva för vind och ström. De läggas ut på kvällen och dras
upp tidigt på
morgonen.

Ett annat slags garn, stågarn eller sättgarn,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:13:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/gotaland/0270.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free