- Project Runeberg -  Natur och arbetsliv i svenska bygder / II. Norrland /
126

(1908-1910) Author: Anna Sandström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Vilhelmina och sjölandet.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Vilhelmina liksom i andra lappmarkssocknar komma
församlingsborna bara en bestämd söndag i var månad mera
allmänt till kyrkan. Då säger man, att det är kyrkhelg.
De kyrkbesökande stanna alltid minst tre dagar på platsen.
De komma redan på fredagen eller lördagen. Då
blir det liv i kyrkstugorna: man gör upp eld, sätter på
kaffe, tar fram sin förning och gör sig hemmastadd.
Så äter man och pratar, hälsar på varandra och berättar
nyheter från olika delar av socknen.

Men folket kommer till platsen inte bara för att gå i
kyrkan utan också för att göra affärer. Handeln pågår
under lördagen, hos handlandena kan det då vara så mycket
folk, att de inte få rum i boden utan stå i långa rader
utanför. Bönderna sälja smör och ost och köpa i stället
mjöl, kaffe, socker och andra handelsvaror. Varorna bli
dyra här uppe, därför att de måste forslas så långt på
landsväg och gå genom många mellanhänder; en säck vetemjöl
kostar minst 7–8 kronor mer än i Stockholm.

På söndagen går man i kyrkan tre gånger på dagen, ty den,
som så sällan kan komma dit, vill gärna vara med om så
många gudstjänster som möjligt. På måndagen är det åter
handel. Och så hängas söndagskläderna upp igen, stugorna
stängas, sockenborria taga avsked av varandra, och man
ger sig av på hemresa.

Många av kyrkhelgerna benämnas ännu med de
gamla namnen, som brukades under den katolska tiden,
då man firade fester till helgonens ära; man talar t. ex.
om Jakobs-, Bartolomeus-, Andersmässan o. s. v. På
förhösten har man Michaelihelgen; då är det just slut med
slåtter och skörd och all sommarbrådskan, så att man
har mer gott om tid, och därför kommer mycket folk, i
synnerhet ungdom, till kyrkan. Då är det också ännu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:14:12 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/naturoch/norrland/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free