Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gregor mendels upptäckt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rött en annan del endast två, och en tredje part
endast ett anlag för rött; de senare ge också
alldeles som man skulle vänta en avkomma, som
klyver i 75 proc. rödkorniga och 25 proc.
vitkorniga, medan de övriga antingen förbli konstanta
eller klyva i proportionen 63: 1 eller 15: 1. Även
till det yttre kan man spåra en skillnad härvidlag,
så tillvida som en veteplanta med ett anlag för
rött har ljusröda korn, en med två sådana anlag
även röda korn, men något djupare färgen, och
en planta med tre anlag mörkröda korn.
Av Nilsson-Ehles epokgörande undersökningar
framgår det, att det hos växterna, särskilt hos våra
sädeslag, finns en hel rad sådana egenskaper, vilka
för den direkta iakttagelsen tyckas vara fullt
enhetliga, men som i själva verket äro så att säga
uppbyggda i flera repriser, betingade av ärftliga
anlag, som sinsemellan äro fullt självständiga, fast
de frambringa samma yttre effekt. Även från
djurriket känner man ärftlighetsförhållanden, som av
allt att döma falla inom det område, där »den
Nilsson-Ehleska principen» ger den enda riktiga
förklaringen.
På ärftlighetens vanskliga område finns det
emellertid fullt upp med faktorer, som göra de redan i
och för sig invecklade förhållandena ännu
svårbegripligare. Hit hör t. ex. det inflytande, könet
stundom utövar på ärftligheten av egenskaper, som i
och för sig ingenting ha med könet att skaffa.
Låter man t. ex. en svart katt para sig med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
