Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om kärleken, döden och det eviga livet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
händelse. Naturen, som strävar mot fullkomligheten,
har i hopsmältningen av tvänne individers
embryonala substans funnit den väg, varpå hon kan nå
sitt mål; och för att göra den sexuella
fortplantningen till en nödvändighet har hon berövat
matazoernas embryonala substans förmågan att leva, för
så vitt den ej smälter samman med en annan
individs. Spermatozoens och äggets oförmåga att
utveckla sig på egen hand är sålunda helt enkelt en
våldsåtgärd av naturen, avsedd att tvinga skapelsen
till sexuell fortplantning.
Naturen strävar, — naturen tvingar, naturen
avser — är icke detta mystik eller något ännu värre,
är det icke metafysik? Alldeles icke! Det är blott
ett bildlikt talesätt, lika berättigat, som då vi kalla
det naturliga urvalet, vilket ju endast är de bättre
lottades vidlivblivande, för en fullkomnande makt.
Därför talar den nutida naturvetenskapen, som
lämnar ur räkningen ett skapande världsförnuft, dock
om ändamål, fullt medveten om att hon härvid för
bekvämhetens skull vänder saken upp och ner:
tisteln bär sina taggar, ej för att skydda sig mot
djurvärlden, utan därför att taggbeklädda raser,
tack vare övertaget att lämnas i fred av djuren,
småningom utträngt sina icke eller svagare väpnade
kamrater.
Så står då kärleken, vars närmaste mål den
sexuella fortplantningen är, såsom den makt,
varigenom naturen frambringar de variationer, av vilka
sedan det naturliga urvalet utgallrar och tidernas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
