Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Växternas känsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VÄXTERNAS KÄNSEL
DEN enkla folktron, som stundom intuitivt
anar vad den exakta forskningen efteråt visar
vara verkligt, har även rörande växternas innersta
väsen gått vetenskapen i förväg. De indiska
gudasagorna och även den gammalindiska lagstiftningen
är genomträngd av den uppfattningen, att växterna
äro besjälade väsen liksom djuren och samma
grundåskådning möter man även i de slaviska och
germanska folkens naturpoesi. Renast har måhända
denna naturuppfattning fått sitt uttryck hos
forntidens greker, som i varje träd anade ett
andeväsen, en dryad, och för vilkas fantasi hyacinten
och narcissen, lagern och cypressen voro mänskliga
väsen, förvandlade till blommor.
Den motsatta åskådningen, som frånkänner
växterna varje spår av själsliv, äger även den
gamla anor, men har skarpast blivit formulerad av
Linné i de historiskt ryktbara satserna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
