- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
161-162

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - F - Fullkraftig ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

161

Fullkraftig—Fyr

162

flod, toppen av högvatten. ~ frakt,
frakt utan avdrag (mycket sällsynt). ~
-kraftig säges om ångare med stark
maskin. ~ last har ett fartyg, då det
ligger på sitt lastmärke. ~ -måne, då
månen är i opposition till solen, och
denna belyser hela den mot vår jord
vända månskivan. ~ pop, överbyggnad,
som sträcker sig akterifrån på ett
fartyg fram till mesanmasten. ~
-rig-gare eller fullriggat fartyg, fartyg med
minst tre master och rår på alla
masterna. ~ -t tryck, högsta tillåtna tryck på
en ångpanna. ~ -trycksmaskin eller
högtrycksmaskin, maskin, som går utan
expansion. ~ -trycksperiod, den period, då
ånga inrusar i en cylinder. På ett
indikatordiagram uttryckes den av den
högst över atmosfäriska linjen belägna
linjen, som stiftet ritar. ~ -tryckshörnet
i ett indikatordiagram är det hörn, där
den från den atmosfäriska linjen
uppgående kurvan slutar.

Fundament, bas eller grund, på
vilken något vilar. Bädden till en
ångmaskin. ~ -alavstånd, avståndet mellan
frys- och kokpunkten på en
termometer. ~ -alstjärnor, stjärnor på himmeln,
vilka med avseende på lyskraft och
läge blivit så noggrant bestämda, att
de få tjänstgöra som utgångspunkter
vid bestämmandet av andra
himmelskroppars läge. ~ -sbultar, bultar, som
fasthålla maskinstativen. ~ -splåtar,
som utgöra maskinstativet i en ångare.

Funktion, förrättning, tjänst. En av
en annan beroende föränderlig storhet.

Furu, träslag, som mycket användes i
skeppsbyggeriet.

Fust, fartyg i gamla tider med ända
till 26 roddbänkar och två master.

Fylla seglen, falla av eller brassa, så
att seglen stå fulla.

Fyllig bog, mycket rundad sådan. ~
-hetskoefficient, se
Deplacementsfyllig-hetskoefficient.

Fyllning, kallas den volym i en
ång-cylinder, som för varje slag fylles med
fulltrycksånga. I en ångcylinder med
6

vanlig slid erhålles i allmänhet minst
halv fyllning. Om man ytterligare vill
reducera denna, måste man använda
ex-pansionsslid, som avstänger ångtilloppet
tidigare. ~ -sslag, den del av slaget i en
ångmaskin, under vilken frisk ånga
tillföres en cylinder. ~ -sspant, enkla
spantringar i ett träfartyg, som inpassas
emellan de fasta.

Fyr, 1) i allmänhet eld, elden under en
ångpanna; 2) en anordning för
sjöfarandes ledning. Angives i sjökort
medelst ett klöverblad med en punkt samt
med en liten röd och en något större gul
fläck. En fyr består vanligtvis av ett
mer eller mindre högt torn, vari finnes
anbragt ett ljus, som reflekteras
medelst paraboliska speglar. Den första fyr,
historien vet att omtala, var den, som
byggdes av Sostrates av Cnidus under
Ptolemeus Sosters regering år 285 f. Kr.
på en liten klippa nordost om ön Pharos
utanför Alexandria i Egypten. Den var
byggd av marmor, och från dess torn
brunno facklor och stockeldar för att
vägleda seglaren mellan de farliga
bankar, som än i dag belamra kusten. Om
dagen vägleddes man av röken från
stockeldarna. Nu för tiden ser man inte
ens röken av våra fyrar, när de som
bäst behövas. Men kanske även den
dagen kan komma för ofödda och
lyckligare släkten. Enligt Geographica
Nuben-sis var Pharos 100 cubites hög
(manslängder) och dess sken var synbart 300
stadier (c:a 55 kilometer). Nutidens
fyrar äro åtskilligt annorlunda beskaffade,
och ljuskällan erhålles genom gas eller
elektricitet. Till sin karaktär är en fyr:
fast, fast fyr med blänk, blänkfyr,
växelfyr, skiftande fyr, blixtfyr, klippfyr.
Fyrar, som utvisa en segelled, kallas
ledfyrar. De äro stundom "utan
bevakning", se Agafyr. Om den särskilt
avser inseglingen till en hamn, kallas den
hamnfyr. Finner man, att en
inseglings-fyr klipper, så vet man, att det ligger
ett grund i den riktningen. Man bör då
ändra sin kurs något, tills fyren visar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:39:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nautiskt/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free