Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - G - Gregorianska ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Gregorianska—Grandvändning
190
Gregorianska kalendern, nya stilen,
efter påven Gregorius den XIII, som
förordnade, att dagen efter den 4 okt.
skulle kallas den 15 samma månad för
att återföra vårdagjämningen till den
21 mars eller den dag, på vilken
Nice-iska mötets tid inträffade, sedan vilken
tid (325 e. Kr.) till år 1582 ett överskott
inträffat av 10 dagar enligt julianska
kalendern eller gamla stilen.
Grekiska alfabetet bör en navigatör
känna till, då det mycket förekommer i
matematiken och astronomien, särskilt
vid benämningen på stjärnor. Det
återgives därför här:
a (Alpha)
ß (Beta)
Y (Gamma)
# (Delta)
s (Epsilon)
C (Zeta)
V (Eta)
tf (Theta)
t (Iota)
* (Kappa)
Å (Lambda)
ß (My)
v (Ny)
£(Xi)
o (Omikron)
*CPi)
P (Ro)
tt (Sigma)
r (Tau)
o (Ypsilon)
<P (Phi)
7 (Chi)
<P (Psi)
oj (Omega)
Den mest lysande stjärnan i en
konstellation heter vanligtvis a.
Grenledningar, avvikningar i annan
riktning av rör eller elektriska
ledningar.
Grogg, whisky, rom eller konjak
blandad med vatten, en uppfriskande och i
vissa fall stärkande dryck, måttligt
njuten. Den bestod av K alkohol och %
vatten. Sitt namn har den fått efter
engelske amiralen Vernon, som för att
befordra nykterheten på 1740-talet lät
späda ut manskapets romranson med
vatten. Han gick alltid (ombord) klädd
i en röck av kamelott (på engelska
gro-grarn) och kallades därför av sitt folk
"Old Grog".
Grov sand, se bottenlag.
Grund, upphöjning av sjöbotten, som
är till hinder för sjöfarten. ~ -a upp
minska i vattendjup. ~ -brott, sjöns
brytning, när vågrörelsen träffar
botten. ~ -gående kallas ett fartyg, som
drager litet vatten. ~ -penningar, av-
gift för fartyg, som ankra på vissa
platser i Sverige. ~ -sjö, våg, som reser sig
utan synbar orsak. ~ -skott, skott, som
träffar ett fartyg i vattenlinjen eller
emellan "vind och vatten". ~ -stöta, gå
på grund eller törnå på grund. Om man
grundstöter, så att fartyget blir stående,
skall man genast stoppa maskinen eller,
om det är ett segelfartyg, bärga seglen.
Innan man sedan företager något, skall
man efterse, om fartyget blivit läck, i
vilket fall man ej bör backa av, förrän
man lodat runt fartyget o.ch övertygat
sig om djupet samt hunnit göra sig ett
begrepp om, huru mycket fartyget
läcker. Man bör även snarast föra ut ett
varpankare akterut för att hindra
fartyget att driva mera upp på grundet.
Innan man börjar kasta last, skall man
hålla skeppsråd och sedan kasta den
minst dyrbara lasten först, om man har
olika sorter, samt, så vitt möjligt, hålla
räkning på vad som kastas. ~ -taljor,
taljor, som fästas mellan rorpinnen och
skeppssidorna inombords för rodrets
vridning, då ratt eller drilltåg blivit
otjänstbara. ~ -tåg, svåra kablar, som
före kölhalning anbringas under
fartygsskrovet för att stötta detsamma
under omkullhyvningen. ~ -vändning, ett
slags vändning med segelfartyg, som
ligger bidevind i storm, och som
kommit så nära läland, att det ej finnes
sjörum för fördevindsvändning. Det
tillgår sålunda: Lä ankare hänges under
kranbjälken. En stark tross föres ut
genom ett klys akterut och långs lä sida
till det hängande ankaret och fastgöres
i dess röring. Tillräcklig mängd
ankar-kätting halas upp på däck och
schack-las ifrån den övriga. Rodret lägges (åt
lovart) och lä brassar släckas upp. Så
snart fartyget kommit nära vinden,
fälles ankaret. När vinden är rätt för
ifrån, stickes kättingen över bord, och
akterspringet sättes fast. Så snart detta
styvnar upp, och fartyget börjar falla av,
halas storrårna runt, och då
akterseglen börja fylla, brassar man runt på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
