- Project Runeberg -  Svenskt nautiskt lexikon /
279-280

(1920) [MARC] Author: Gustaf Stenfelt - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Krutdurk ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

279

Krutdurk—Kugghjul

280

blandning av svavel, salpeter och
träkol. Skall hållas torrt, om det skall
göra någon nytta. ~ -durk, rum i
krigsfartyg, varest dess utredning av krut
och krutladdning förvaras. ~ -flagg, en
röd flagg, som föres på förtoppen.

Krympa på en maskindel, genom
upphettning utvidga densamma, så att den,
då den kallnar, passar tätt omkring den
del, man krympt den på.

Kryppelspel, ett flyttbart gångspel,
som belastas för att stå på sin plats.

Kryss, kors. Ingår även som
begynnelseord i en mängd sammansättningar,
som finnas på den aktersta masten av
en tremastad fullriggare eller
kryssmasten såsom: kryssmärs, kryssmärsrå,
kryssmärsstång, kryssmärsbrass,
kryss-bramrå, kryssbramsegel, kryssrigg,
kryssvant, krysstång o. s. v. Understa
rån på kryssmasten, se beginerå. Ligga
på kryssen, ligga bidevind. ~ -a, ligga
bidevind än för styrbords halsar än för
babords, alltefter som den ena eller
andra bogen är fördelaktig eller
nödvändig. Att utan bestämd kurs segla
fram och åter bidevind inom ett visst
område kallas även kryssa. ~ -arfartyg,
örlogsfartyg med hög fart och stort
kolförråd, vars förnämsta uppgift är
att upprätthålla spanings- och
bevakningstjänst till sjöss och att skydda
egen kust mot brandskattning samt
försvara egen handel och skada
fiendens. ~ -bändsel, understa bändseln på
ett vant, då detta är bändslat i kryss
om jungfrun. ~ -hult, en större knap av
ek eller järn i skeppssidan inombords
för fastsättning av förtöjningstrossar.
~ -mejsel, en hård mejsel med
facettsli-pad spets. ~ -märskopral har tillsyn till
krysstoppen på örlogsfartyg. ~ -ning,
korsning av tåg. Även resa utan
speciell destination. ~ -pall, pall på
ankarspel. ~ -pejling, pejling av två föremål
så samtidigt som möjligt. Ju närmare
vinkeln mellan de båda föremålen än
90°, desto säkrare blir pejlingen.
Bäringarna avsättas i sjökortet, och där de skä-

ra varandra, står fartyget. ~ -pinne,
sprint till bult. ~ -plåt, se knäplåt. ~
-prick, se utprickning. ~ -törn, slag eller
varv av bändsel, som korsar de andra
slagen och rider dem tillsammans.

Kråknedan, det nedan, som följer
första nyet i april eller efter den 14 april.

Kräftans vändkrets, se vändkretsar.

Kränga, luta åt sidan (om fartyg). ~
på, träda ett öga eller en bukt över en
mast eller spira.

Krängningsdeviation uppstår på en
kompass, då fartyget kränger åt ena
eller andra sidan, beroende
huvudsakligen därav, att tvärskepps järn,
däcksbalkar av järn e. d. genom krängningen
komma att intaga en ställning,
varigenom de induceras starkare av
jordmagnetismen. Vertikal kraft och induktion
i vertikalt järn under kompassen
åstadkommer samma fel. Det kompenseras
medelst en vertikal magnet, placerad
mitt under centrum på kompasskivan,
då fartyget ligger rätt.

Krängningsförsök, genom flyttning av
vikter på däck, gör man för att
bestämma metacenterhöjden och övertyga sig
om, huru fartyget ter sig i fråga om
stabiliteten.

Krängningsmagnet, se krängningsfel.

Krängningsvinkel, vinkeln emellan
lodlinjen och en linje, dragen vinkelrätt
mot kölen genom fartygets mittlinje.

Kub, upphöja ett tal till kub eller
kubera, att multiplicera det tre gånger med
sig självt. Om det är ett långt tal, går
det fortare att slå upp talets
nummerlogaritm, multiplicera denna med 3 och
slå upp motsvarande tal.

Kubikroten ur ett tal drager man
lättast, om man slår upp nummer
logaritmen för talet, dividerar den med 3 och
slår upp motsvarande tal.

Kugg, tand på hjul. ~ -delning,
avståndet mellan kuggarna på ett hjul. ~
-hjul, hjul, försett med kuggar i kanten
för ett annat kugghjul att gripa in uti
och fortplanta rörelsen till sin egen
axel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:39:51 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nautiskt/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free