Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sliktningslinje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Slik tningslin j e—Slut try ck
504
Sliktningslinje, den linje i
akterskar-pen på ett fartyg där halvtimmer och
kantringsspant stanna med sin nedre
ända.
Slinga, gods, inlagt i en lång stropp,
för upphivning ur eller nedfirning i
lastrum.
Slinger-bardun, hardun som sättes
upp för att stötta en mast vid svår
slingring. ~ -bräda, bräda insatt
långskepps i koj för att göra den smalare
vid häftig slingring. ~ -kölar,
sidokölar anbringade i slaget på flatbottnade
fartyg för att minska slingringen. ~
-läns får man, då man pumpar luft i
stället för vatten under ett fartygs
slingringar. ~ -skott, plankor ställda
på kant ovanpå varandra och gående
genom lastrummens mittellinje, för att
hindra spannmålslaster e. d. att
förskjuta sig. Även en träram, som lägges på
matbord för att ej fat och tallrikar
skola falla i durken under slingring.
Slingra, rulla, plägar ett fartyg göra,
då sjön är akterlig eller från sidan.
Slip, upphalningsbädd för fartyg i och
för reparation. Består av ett slags på
spår löpande vagnar, som bringas under
fartygets botten, varpå det hela hivas
upp på land.
Slipphake, hake som kan öppnas för
att losskasta en däruti huggen
bogser-tross eller dylikt.
Slira, glida, halka.
Slirstek, knop som öppnar sig eller
slirar med, då den utsättes för
påfrestning.
Sliskar, två plankstumpar med
längs-kanterna ställda mot varandra och
sammanhållna med tågändar. De hängas
över sidan som underlag åt frihult, för
att dessa ej må skamfila skeppssidan.
Slitage, den förminskning i värde ett
fartyg och dess inventarier undergå
med tiden.
Slitdäck, bräder eller plankor som
läggas på däck för att ej behöva slita
ut detta. I synnerhet på
kommandobryggor är det klokt att hava ett löst
slitdäck, för att slippa vederstyggliga
"gropar" i däcket.
Slocknande gnista, elektrisk gnista,
som genom vissa egenskaper hos
batteriet hastigt släckes, sedan den tillåtit
några få svängningar att passera.
Slopa ett fartyg, hugga sönder det.
Slup, 1) ett slags mindre kustfartyg
med en mast; 2) skeppsbåt, storbåt som
framdrives med ånga, gas, segel eller
åror. Man säger även örlogsslup,
officersslup och chefens slup. ~ -kläde,
kläde som bredes ut över aktertofterna i
en båt att sitta på. ~ -styrare,
rorsmannen i en slup.
Sluring, soppa kokad på salt kött och
helgryn samt grönsaker, om man har.
Sluss, bassäng emellan olika
vattennivåer avstängd med portar, som kunna
genomsläppa fartyg. ~ -a, förhala ett
fartyg genom sluss från en vattennivå
till en annan. ~ avgift, den avgift som
erlägges för slussning. ~ -mästare,
befälhavaren över en eller flere slussar. ~
-port, port varmed sluss stänges. ~
-tröskel, nedre delen av ingången till en
sluss, mot vilken slussportarna ligga an.
~ -ventil, användes förr i vattentäta
skott för ledning av vatten vid
eventuellt läckage.
Sluta frakt, uppgöra fraktavtal om
förande av last.
Slutare, det akterligaste fartyget i en
eskader, då den är formerad i
kölvattensordning eller i "gåsmarsch".
Sluten svängkrets, se svängkrets.
Slut-hult (till mast), ett rektangulärt
stycke trä eller järn, som instickes i ett
därför i foten av en stång (stångfoten)
anbringat fyrkantigt hål
(sluthultsgat-tet), där det tjänar som stöd för stången
mot långsalningen. ~ -sedel, en av en
mäklare till köpare och säljare avgiven
skriftlig uppsats om köp, som han
avslutat emellan dem. ~ -stycke, den del
av mekanismen på ett skjutvapen, som
medtager patronhylsan, då man för den
bakåt. ~ -tryck, trycket vid ångans
utlopp ur en cylinder vid slutet av slaget.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
