- Project Runeberg -  Ett år i södern. Bilder från Italien /
207

(1883) [MARC] Author: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tade med att uppmana alla sanna katoliker till att försvara »ii santo
padre», som iir öfver alla jordiska furstar och alltid varit Italiens
stolthet och stöd mot eröfrande och härjande barbarer. Föredraget
var i hög grad lifligt och spännande, men genomandadt af mycken
fräckhet i bibeltolkningen och häftig ilska mot protestantismen. I
förbigående må det tilläggas, att benämningen »luterano» här är ett
fullkomligt oqvädinsord.

På aftonen lättade molnen, och jag hade efter predikan och
studier en syn, som jag knappt sett make till. Längs Arno
promenerade nämligen hela Pisa i skymningen, och så många bildsköna unga
ilickor, barhufvade, högbarmade, svartlockiga, mörkögda, har jag visst
icke förr sett på en gång. Jag gick i en oupphörlig beundran,
ovil-korligen för mig sjelf ropande: ah! i hvarje ögonblick, väcktes ur
mina drömmar af en och annan kännbar knuff och helsades en gång
med en dundrande skrattsalfva af en hel bataljon studenter, hvilka i
pittoreska grupper sutto lägrade på kajmuren.

Genom det herrligaste landskap for jag sedan till det lilla
hyggliga Lucca, som liknar ett fogelbo, på alla sidor kringslutet af murar,
på hvilka väldiga alléer sträcka sig, beskuggande denna, kring hela
staden löpande boulevard. Staden märkes knappt i sin lummiga
bädd, blott ett och annat torn sticker upp ur den gröna kransen.
Ilyggligt folk, herrliga målningar och kyrkor samt en bildhuggare,
Matteo Civitali, som tillhör Lucca och ej fins på något annat ställe!
I duggregn smög jag från kyrka till kyrka, till dess jag ej hade
mera att se, ocli begaf mig derpå genom ett vackert, ehuru nu
regn-liöljdt berglandskap till Pistoja. Om mitt besök i den hederliga,
gamla staden har jag intet annat att säga, än att jag slet mycket
ondt, under det jag med ett söndrigt paraply smög som en katt
ut-■efter väggarna i de våldsammaste skyfall, och allt detta för att se
några predikstolar från 1200-talet.

Våt och nedstämd, kröp jag slutligen in i en diligens för att
fara norrut. Sällskapet var det mest blandade man kan tänka sig,
ett par officerare, en poliskonstapel, en byggmästare, en gammal jude
och en tandlös fransman, som ej kunde ett ord italienska. I
fram-kupén satt hertigen af Chartres, Ludvig Philips sonson, jemte två
tyska liandelsbetjenter. Men den originellaste personen i sällskapet
var en dam från Ancona, hvilken tycktes vara i den tandlöses följe.
Hon var verkligen gudomlig; inom mindre än en timme hade vi reda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:16:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ncritalien/0216.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free