Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Stängningsdags, min herre!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Peter som fyller fjorton har planerat tårtornas
dekoration på vetenskapligt sätt. Gjort konstruktionsritningar,
kan man säga. Han är en tänkande August. Skriver gör
han också. Hans recension av Jan Guillous förra bok
var intressant. Positiv men med viss kritik. Guillou blev
riktigt fundersam när han läste den. Peter är ju hans
publik.
Det blev vackert sommarväder då när jag fyllde
pensionär, som det heter. Jag gick kring i åtta timmar och
hällde vin i glasen. Inte till Peter dock. När han är
ensam här får han ett glas vin till maten. Vi tar ju vin
till maten var dag. Jag menar att det är viktigt lära sig
om vin i vår kultur. Hans föräldrar har inte protesterat.
– Men hos oss smakar han inte, säger Janken.
Mycket folk. Sådana från ungdomen som jag inte
mött på år och årtionden också. Solen sken. Jag hann
knappt prata med gästerna. Inte tänka efter.
Morgongrubblet fick inte plats. Jag gick runt med flaskor; drack
själv bara lite vitt. Hade ont i fötterna när kvällen kom;
servitrisont.
På natten såg jag sedan muren vid världens ände.
Såg den helt tydligt. Jag gick uppför den branta
högfjällsängen vid Planès i Pyrenéerna — där jag fatt min
första lilla infarkt sommaren 1964 — och därframme
såg jag muren. Den gången hade jag suttit mitt på
sommarängen med alla kameraväskorna runt mig när Gun
kom upp. Men jag sade inte mycket till henne. På
kvällen minns jag vi åt forell med vitt karaffvin på Glycines i
Prades där vi övernattade. Vi diskuterade mozarabisk
arkitektur. Men nu på natten var jag helt ensam på
ängen och där borta stod muren vid världens ände.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
