Note: This work was first published in 1993, less than 70 years ago. Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En anständig man kommer fram ur vårt femtiotal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
påpekade i Upsala Nya Tidning att det rörde sig om:
"Skrammel med gamla rostiga politiska affektord". Och
— som bruket var bland anständiga kritiker på
femtiotalet (och som bruket bland dem åter håller på att bli)
varnade han de ansvariga: "Släpper förlagens lektorer
verkligen igenom sådana här böcker?" Men det låtsades
jag inte om när vi träffades. Vad skulle jag vunnit på
det? Överhuvudtaget brukar jag inte angripa.
Anders Ehnmark var på femtiotalet ingen hätsk
motståndare. Någon provinsiell upplaga av den
persevererande Sidney Hook, en sorts förlaga till nittiotalets Kay
Glans var han inte. Visst fanns han med på Kulturens
frihets stora författaruppbåd på Malmen. Men vilka var
inte med? Jag och Folke. Och var har inte Anders varit
med? Den Anders Ehnmark jag mötte då på Expressen
visade sig vara en som på ett svalt sätt delade många av
mina uppfattningar.
Och i vilken annan stockholmsk tidning skulle jag
kunnat skriva då i mitten på femtiotalet? I den
LO-ägda Aftontidningen — Nordens största arbetartidning
— hade A. Gunnar Bergman stött mig. Men han var
borta och tidningen hade lagts ned. Aftonbladet ansåg
jag fortfarande alltför brunt. Dagens Nyheter —
Tingsten! — var otänkbart. Dagens Nyheter har ännu inte
övervunnit sitt Myrdalskomplex trots att både hus och
redaktörer skiftats. Det är nästan ockult. Svenska
Dagbladet var Högern. Svenska Morgonbladet hade anmält
mitt lilla radiostycke om ung kärlek som
sedlighetssårande. På Ny Dag hade jag visserligen varit volontär
1946 men — Hjorvard till trots — rådde nu Zennström
över kultursynen. Där fanns inget att hämta om jag inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
