Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sammanhanget mellan de nordamerikanska och de nordasiatiska
sagorna.
Av de här anförda sagorna från mataco är det särskilt
en, vilken från den synpunkten är av intresse. Det är den
om chuñans son. Den egendomliga avelsen liksom sättet
för utforskandet av faderskapet överensstämmer särskilt
med osttupi-variationen[1] av denna saga. Även där ansågs
den som far, av vilken gossen mottog pil och båge.
Ehrenreich[2] har visat huru denna saga, särskilt den
peruanska variationen, på ett synnerligen märkligt sätt
överensstämmer med en av Bastian upptecknad saga från Siam.
Möjligen visar förekomsten av denna saga hos mataco
oss den väg, den vandrat från Peru till osttupi i Brasilien.
Huru den kommit från Siam till Peru, är en fråga, som
Ehrenreich lämnar öppen. Det kommer väl att bli en hård
nöt att knäcka för framtida etnologer.
Skulle det vara något, som särskilt skulle locka mig
tillbaka till Rio Pilcomayo, så vore det studiet av dessa
indianers religiösa föreställningar. Där finnes mycket, som de
ej velat meddela mig. Vad är sålunda hela den mystiska
sången vid tuscaölets beredning, som jag ovan beskrivit,
annat än religiösa ceremonier. Ibland om nätterna har jag
i hyddorna hört sång vid skramlornas takt. Då jag gått
för att få vara med, har allt blivit tyst igen. I all
vänlighet har man kört ut mig. Varför sätta de så stort värde
på den usla lertrumman, ett med vatten halvfyllt lerkärl,
över vilket man spänt ett skinn, om den inte vore helig?
Mataco vilja ej ge bort trumman, ty då dör någon. Liksom
v. Rosen har jag lyckats att från choroti få en dylik trumma,
från mataco är det omöjligt. Det synes mig som om det
religiösa spelade en större roll hos den inbundne
matacoindianen[3] än hos den glade, sorglöse chorotiindianen. Vill
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
