Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Batirayu berättade mig, vad han visste om
chanéindianernas vid Rio Parapiti historia. Den siste store hövdingen var
Batirayus fabror, Aringui. Denna förde mycket indianer
av sin stam för att arbeta i Argentina. Hans företrädare
var Yambáe. Före honom innehades hövdingevärdigheten
av Ochoapi. Under hans tid började de vita tränga in i
landet. Denne hövding skildras såsom en märklig man, som
sökte att införa de vitas seder och bruk bland sina indianer.
Bekant är Ochoapi för sina vidsträckta resor och för att
hava förföljt trollkarlarna. Han lär ha varit i Buenos Aires.
Före denne innehades hövdingevärdigheten av Chótchori.
Under dennes tid hade de vita ännu icke kommit till nedre
Rio Parapiti. Här tager traditionen slut. De här nämnda
hövdingarna voro av en släkt, men regentlängden går ej från
far till son.
Från Chané vid Rio Itiyuro skulle jag också kunna
berätta litet historia, men jag vill ej trötta med för mycket
namn. Även där går ej traditionen långt tillbaka i tiden,
tre generationer, det är allt.
I dessa indianers sagor, av vilka jag här längre fram
återgivit flera, få vi ej veta något om dessa folks historia. Inga
historiska händelser synas där vara ombildade till sagor. De
ha helt andra motiv.
Det är verkligen ganska märkligt, att hos dessa
indianstammar, deras historia glömmes, namnen på deras
hövdingar glömmas under det att sagorna säkerligen, om också
i förändrad form, århundraden bevarats från generation till
generation. För sagornas höga ålder talar framför allt deras
stora geografiska utbredning.
Sagans gestalter och deras upplevelser tilltala fantasien
och kommas ihåg och beskrivas för andra. De historiska
personligheterna och händelserna glömmer man.
Söker man i chané och chiriguanohemmet, ser man
bevarade många saker, som numera äro ur bruk, men vilka
de vörda som minnen från forna tider och ofta inte vilja
göra sig av med. Vackra, runda visselpipor, »huiramimbi»,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
