- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
95-96

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Acklimatisation - Acklimatisera - Acklinga - Ackommodation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bidrag, som nu alla trifvas i våra park- eller
buskanläggningar. Flere af dessa, såsom Robinia
pseudacacia
, dö dock bort vid första allvarsamma
frost. Då flere gynsamma år följa på
hvarandra, blifva de ofta ganska frodiga och
högväxta, men om en föga varm sommar eller
en bister vinter inträffar, förfrysa de ända ned
till marken, för att möjligen nästa år skjuta
nya, men kortlifvade skott, såsom Castanea,
Ailanthus
m. fl. vid Stockholm. Man har
iakttagit, att flere prydnadsbuskar, som om
hösten hemtats utifrån, väl uthärdat den första
vintern här, men skadats eller gått ut den
andra, hvilket naturligtvis kommer sig deraf, att
de skott, som de förut i sitt hemland framalstrat,
äro härdigare än de, som utbildas
under våra kortare somrar. – Om det ock
sålunda är klart, att en naturalisering och
deraf följande framalstring af egendomliga
varieteter eller lokalformer i det nya landet
endast då kan lyckas, när yttre klimatförhållanden
äro något så när likartade – ej blott
luftens, utan jordmånens, nederbördens och
vindarnes – och deras inverkan ej så stor på
de under vegetationsperioden nybildade delarne,
skotten och knopparne; så kan man dock genom
ändamålsenliga anordningar med framgång
odla rätt många växtarter, som under
vanliga förhållanden icke hos oss skulle kunna
komma upp eller vinna någon synnerlig utbildning.
Dessa anordningar afse hufvudsakligen
att bereda växterna en längre sommar
och högre värmegrad än den, som hos oss
vanligen är rådande. Man använder glas- och
varmhus, man drifver upp växterna på våren
under glas, vid spalier på en varm och skyddad
plats, på sandblandad jordmån, der skottbildningen
icke omåttligt gynnas, och på ett läge,
som hvarken är för fuktigt eller för frostländigt.
Att det i vårt land, med dess egendomligt lokala
förhållanden, skall råda en öfver måttan stor
olikhet, t. ex. mellan vestkusten och östlandet,
mellan söder och norr, mellan bergstrakter och
slättbygder, är naturligt. Växtförhållandena i
Göteborg med sitt hafs- eller öklimat och
Stockholm med sitt mera kontinentala; i trakter,
som hvila på kalk eller andra yngre formationer,
och på granitgrund; i Upsala och
Stockholm o. s. v. äro ytterst olika, hvarför
vi se särdeles skiljaktiga busk- och trädarter
förekomma på det ena och på det andra stället.
Genom att på olika ställen af landet anställa
noggranna och fleråriga försök kan man derför
få reda på de lagar, som gynna eller motverka
sådana växters acklimatisation; och det är
för sådant ändamål vi se de botanisk-fysiologiska
anstalterna, acklimatisationsträgårdarne
o. s. v. i utlandet hafva uppstått och arbeta.
Till dessa hafva vi i vårt land ty värr ännu
icke något motstycke, oaktadt det gifves några
trakter, äfven här, hvarifrån meddelanden tid
efter annan blifvit gjorda om åtskilliga i detta
hänseende anställda försök. Och i hvilken hög
grad främmande vedväxter äfven hos oss blifvit
spridda och odlade, huru allestädes i de nya
anläggningarna kring flere städer och större
egendomar dylika alster blifvit införda, är icke
obekant för någon, som gläder sig åt att akta
på den betydliga utveckling, som trädgårdskonsten
särdeles i detta hänseende hos oss
uppnått under de senare åren. A-n.

Ännu vigtigare för menniskan hafva de resultat
varit, som erhållits af acklimatisering utaf djur.
I främsta rummet ställa sig härvid de husdjur,
som åtföljt menniskan på hennes utbredning
öfver snart sagdt hela jorden (jfr Husdjur).
Hufvudvilkoret har härvid varit, att dessa djur
kunnat lämpa sig efter de temperatur- och
näringsförändringar, hvilka de gemensamt med
menniskan blifvit underkastade på den nya
vistelseorten. För att i detta hänseende pröfva
ännu flere djurs förmåga och derigenom visa
deras lämplighet att träda i menniskans tjenst,
har man på flere ställen inrättat särskilda s. k.
acklimatisationsträgårdar, och de bekanta s. k.
zoologiska trägårdarne arbeta likaledes härför.
Åtskilliga försök hafva der blifvit gjorda; men
ännu är det en sanning, att menniskan icke
under historisk tid med ett enda verkligen
nyttigt djur lyckats föröka antalet af sina
husdjur. F. A. S.


Acklimatisera, vänja djur eller växter vid ett
främmande luftstreck; göra hemmastadd i ett
annat land. Se Acklimatisation.

Acklinga, socken i Vestergötland, Mariestads
län, Vartofta härad. Arealen 6,017 tunnland,
20 7/8 ofm., 15 fm. mtl. 551 innev. (1874).
Acklinga utgör tillsammans med Ångarp och
Baltak ett regalt pastorat af 2:a kl., Skara
stift, Kåkinds kontrakt.

Ackommodation (af Lat. ad, till, och commodum,
fördel, beqvämlighet), lämpande efter
någons beqvämlighet, efter tid och andra omständigheter;
jämkning af ens egen lära efter
en annans uppfattningsförmåga. 1) I teol.
betydelse skiljer man emellan en formel eller
negativ a., som endast angår sättet för en läras
bibringande, och en materiel eller positiv a.,
som har afseende på lärans innehåll. Formel a.
eger rum, när läraren i sin sträfvan att
kläda sina tankar i en för okunniga åhörare
fattlig form, likasom sänker sig till deras ståndpunkt
och från deras tankekrets lånar föreställningar,
i hvilka han inlägger en ny och
högre mening, sålunda småningom höjande lärjungarne
upp till sig. Men om läraren för
att ej stöta sina åhörare för hufvudet, med afsigt
hemlighåller vissa sanningar och i sitt
föredrag upptager andras falska föreställningar,
så kallas detta en materiel a. Semler, i spetsen
för förra århundradets tyska rationalister,
uppställde i den s. k. ackommodationsteorien
det påståendet, att Jesus i sina läror om änglar,
djeflar o. s. v. i sistnämnda mening lämpat sig
efter de samtida judarnes föreställningar, och
att derför dessa lärosatser ej utgjorde Jesu
sanna lära, utan borde från denna utmönstras.
Mot denna uppfattning protesterade det djupare
kristliga medvetandet och sökte häfda den i
dessa föreställningar liggande andemeningens
kristliga betydelse.

2) Fysiol. Ögats ackommodation. Dermed
förstås den förmåga hos ögat, hvarigenom
det kan inrätta sig för seende på olika


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 18:57:17 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free