Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf / 331-332 (1876) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Aktaion - Akter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(blef fredlös) inom den domstols område, som
afkunnat domen. Om den fredlöse nu icke inom ett års
förlopp infann sig inför domstolen och fullgjorde
lagens bud, afkunnades öfver honom en strängare akt
(Aberacht, Oberacht, Königsbann), hvarigenom han
dömdes till fullkomlig fredlöshet på ett visst
område äfven utanför den domkrets, inom hvilken
domen blifvit fälld. – Den akt, som medförde dessa
verkningar inom hela tyska riket, kallades riksakt
(Reichsacht) och afkunnades ofta under medeltiden
för förbrytelser mot kejsaren och tyska riket. Den,
som tog någon i akt förklarad i beskydd, blef sjelf
förklarad fredlös. 1706 afkunnades den sista egentliga
aktsförklaringen, nämligen mot kurfursten af Bajern
och dennes broder, kurfursten af Köln, med anledning
deraf att de förblefvo Frankrikes bundsförvandter,
oaktadt tyska riket var inveckladt i krig med detta
land. Jfr Bann.

Aktaion, Grek. myt. Se Actæon.

Akter (inkommet i vårt språk
från platt-tyskan eller holländskan, i hvilka
språk achter betyder efter, bak, bakom. Ordet är
slägt med Isl. aptr, Sv. efter, T. after), skeppsb.,
nyttjadt i samma bemärkelse som akterskepp, betecknar
bakre delen af ett fartyg. – Akter in, akter ifrån,
akterlig (om vinden), sjöv., beteckna i allmänhet en
riktning från aktern af ett fartyg mot fören; akter
om, akter ut, akter öfver samt akterligt angifva
deremot i allmänhet en riktning mot aktern. Akter
om tvärs betecknar den riktning, i hvilken man från
fartyget ser ett utom detsamma beläget föremål,
hvilket befinner sig akter om den räta linie, som
från en punkt midt på fartyget tankes utdragen åt
båda sidor vinkelrätt mot fartygets längdriktning. –
Akterkant, sjöv., den mot aktern vända sidan af något
föremål ombord på ett fartyg. – Akterpik, skeppsb.,
den aktersta, skarpa delen af ett fartygs lastrum. Jfr
Akterskarp och Pik. – Aktersegel, sjöv., seglen akter om fartygets tyngdpunkt, således på enmastadt fartyg:
seglen på bakre kanten af masten; på tvåmastadt:
seglen på aktersta masten; på tremastadt: seglen på
de tvänne akterste masterna o. s. v. – Akterskarp,
skeppsb., den nedre, skarpa delen af ett fartygs
botten längst akterut. – Akterskepp, skeppsb., den
del af ett fartyg, som ligger akter om dess största
tvärskeppsgenomskärning (det ställe, der fartyget
har sin största bredd i vattenlinien).

Akterspegel, skeppsb., den akterligaste och öfverste
delen af ett fartygs akterskepp, hvilken, under
olika, här nedan beskrifna former, förenar de båda
fartygssidorna. På spegelbeklädnaden äro vanligtvis
bildhuggeriarbeten anbragta. – 1) Flat akterspegel
kallas den spegel, som har en obetydlig bukt
och som således på de ställen, der han sammanträffar
med fartygssidorna, bildar trubbvinkliga hörn med
dessa. –

Fig. 1.

Den flate akterspegeln förekommer antingen med eller
utan hvalf. Då hvalf finnes (fig. 1), utgör detta
den underste, konkave delen af akterspegeln.
Hvalfytan, som ligger mera lutad
än spegelytan, bildar med denna sistnämnda en
trubbvinklig knäck, den s. k. spegelknäcken. Mot
hvalfvets ytter- och underkant stannar en del
af fartygets bordläggning (yttre beklädnad).

Fig. 2.

Om deremot spegeln ej har hvalf (fig. 2), stannar
den uppspringande bordläggningen vid spegelknäcken,
som i detta fall utgör akterspegelns gränslinie på
underkant. – 2)Elliptisk akterspegel är en sådan
akterspegel utan hvalf, som vid sin förening med
fartygssidorna ej bildar några hörn, utan i stället
en mellan spegelknäcken och hackbrädet (relingen
längst akterut) från ena till andra sidan oafbrutet
fortlöpande yta af elliptisk form. – 3) Rund
akterspegel är en sådan spegel, som tillsammans med
fartygssidorna har en oftast ännu mer afrundad
form än den elliptiske spegeln, och som icke
häller har någon spegelknäck, der den underifrån
uppspringande bordläggningen stöter tillsammans med
den rundt om spegelns öfre del horisontalt löpande
bordläggningen. I anledning af denna spegels i alla
riktningar afrundade form säger man, att ett fartyg
med sådan spegel är rundgattadt. – Vattenspegel
(fig. 1) kallas den spegel, som på en del äldre
fartyg och under stundom äfven på nyare mindre
sådana, t. ex. jakter, är belägen under hvalfvet och
sträcker sig ned under vattenytan. Genom användning
af vattenspegel får fartyget längst akter ut en
tvärt afskuren undervattenskropp, som är olämplig
för dess rörelse genom vattnet. Denna spegelform är
också sällsynt. – En del fartyg sakna helt och hållet
akterspegel. På dessa går akterstäfven upp lika högt
som fartygssidorna, hvarjämte bordläggningen löper
in till akterstäfven alldeles på samma sätt som till
förstäfven.

Akterstäf, skeppsb., kallas på träfartyg det
rätliniga timmer, som uppreses på och "tappas" uti
kölens akterste ände och uti hvilket ändarne af en
del bordläggningsplankor äfvensom beslagen för rodret
äro fästa. På propellerångfartyg går propellerhylsan
ut genom akterstäfven, som på detta ställe har en



utsvällning, och akter om propelleröppningen finnes
då en särskild stäf, vid hvilken rodret fästes
och som derför fått namn af roderstäf (stundom,
roderståndare). På jernfartyg är akterstäfvens
underste ände utsmidd i knäform och förenad
med kölen medelst lask (ett slags fogning). På
propellerfartyg af jern äro akterstäfven, roderstäfven
samt kölens akterste ände under propelleröppningen
oftast sammansmidda till en ram, hvilken omsluter
propelleröppningen. – Akterstäfsföljare, som endast
finnes på träfartyg, är ett till akterstäfvens förkant
fogadt timmer, hvilket tappas uti kölen på samma sätt
som akterstäfven. R. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>