- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
631-632

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Amikal - Amin - Aminoff - 1. Aminoff - 2. Aminoff - Amiral - Amiral-general - Amiralitet - Amiralitets-församlingen - Amiralitets-kammarrätten - Amiralitets-kollegium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

631 Amiral - Amiralitets-kollegium. 632

Amikal. Se under Ami.

Amin, Aminsyror, kem. Se Ammoniak.

Aminoff, svensk och finsk adelsätt (ursprungligen en
från Böhmen härstammande rysk bojarslägt), som 1618
naturaliserades i Sverige och 1650 introducerades å
riddarhuset. Två grenar hafva öfvergått till Finland.

1. Aminoff, Johan Fredrik, politiker och krigare,
föddes i Finland 1756, på Rilax gård, Tenala socken,
vestra Nyland. Han blef vid sju års ålder volontär vid
Nylands dragonregemente, 1770 page hos Adolf Fredrik
och efter dennes död hos Gustaf III. Af sistnämnde
monark blef han omfattad med synnerligt förtroende
och genomgick hastigt de militära graderna. Vid
ryska krigets utbrott 1788 åtföljde han, i egenskap
af vakthafvande kapten af gardet, konungen till
Finland. Med heder deltog han vid flere tillfällen
i sitt fäderneslands försvar. Efter drabbningen vid
Pirttimäki, d. 5 Maj 1790, utnämndes han till chef
för Björneborgs regemente. Efter Gustaf III:s död blef
A., i likhet med den bortgångne konungens öfrige
förtrogne vänner, föremål för förmyndarestyrelsens
förföljelse. Invecklad i den Armfeltska
sammansvärjningen 1793, fick A. till en början
afsked ur rikets tjenst och befallning att lemna
fäderneslandet. Vid ankomsten till Stralsund blef
han emellertid arresterad, återfördes till Stockholm,
anklagades inför Svea hofrätt för försök att omstörta
den bestående regeringen, frikändes, men blef
slutligen af högsta domstolen dömd till förlust af
ära, adelskap, lif och gods. Dödsstraffet förvandlades
af hertigen-regenten till lifstidsfängelse på
Karlstens fästning. - Så snart Gustaf IV Adolf
tillträdt regeringen, upphäfde han denna dom,
och A. återinsattes i sina förra medborgerliga
rättigheter och värdigheter. Hans fängelsetid hade
varat något öfver tvänne år. 1798 blef han åter chef
för Björneborgs regemente, och 1799 utnämndes han till
generalmajor. - Under 1808-09 års krig hade A. till
en början anställning vid högqvarteret, men ingrep
icke på något verksammare sätt i krigshändelsernas
gång. Han ogillade emellertid i hög grad arméns
återtåg och sökte redan i Tavastehus öfvertala
Klingspor till strid. Han yttrade då: "Låtom oss
med heder begrafva vårt fädernesland." Närvarande vid
kapitulationen i Seivis, d. 25 Mars 1809, uppmanades
A. af flere officerare att ställa sig i spetsen för
trupperna och frälsa dem från skymfen att nödgas
nedlägga vapnen. Han afböjde dock anbudet och nöjde
sig med att inlägga protest mot dagtingan. - Efter
freden qvarstannade A. i Finland. 1811 kallades
han till ledamot i Komitén för finska ärendenas
beredning i S:t Petersburg, blef 1819 finsk grefve
och 1821 vice kansler för universitetet i Åbo. Öfver
grefve Aminoffs politiska verksamhet efter Finlands
förening med Ryssland är det ännu för tidigt att fälla
något omdöme. Då finska militären 1810 upplöstes,
tillförsäkrades de tappre krigarne rättighet att
fortfarande åtnjuta sina förra löneförmåner. Denna
åtgärd påyrkades ifrigt af A. Sista delen af sin
lefnad tillbragte han i ostördt lugn på sitt
fädernegods Rilax, der han afled 1842, åttiosex
år gammal. S.

2. Aminoff, Gustaf, deltagare i 1808-09 års
finska krig. Han föddes 1771 i Dalarne, kom 1788 i
krigstjenst, deltog i 1788-90 års finska krig och
blef 1805 chef för Karelska jägarekåren. Under
1808-09 års krig deltog han med tapperhet och
utmärkelse i drabbningarna vid Revolaks, Lappo, Alavo
m. fl. Efter fredsslutet stannade han i Finland,
blef 1810 landshöfding i Kuopio län och fick 1827
afsked från detta ämbete. Död 1836. - A. omnämnes
i "Fältmarskalken", en af dikterna i Fänrik Ståls
sägner.

Amiral (af Arab. amir, höfding, befälhafvare;
jfr emir), sjöv., högste befälhafvaren öfver
en flotta. Ordet upptogs i Europa på korstågens
tid. Såsom titel och betecknande en verklig värdighet
nyttjades det i England först 1286. År 1294 blef
William de Leybourne utnämnd till "konungens af
England sjöamiral" och sex år derefter en vicomte
Narbonne till "amiral af Frankrike". Det är just från
dessa tider, som nämnde stater kunna anses räkna
sina anor som sjömakter. - I Sverige förekommer
amiralsvärdigheten först under Gustaf Vasa. Erik
Flemming blef af honom utnämnd till amiral öfver
den flotta, som lybeckarne 1522 skickade honom
för belägringen af Stockholm. Under Gustaf I:s
och Erik XIV:s tider fördes högsta hefälet på en
utkommenderad flotta af en "öfverste-amiral", till
hvars biträde förordnades en "under-amiral". Svenska
flottans amiralsgrader hafva tid efter annan varit
följande: stor-amiral, riks-amiral, amiral-general,
general-amiral, öfver-amiral, amiral, amiral-löjtnant
(senare vice amiral), schoutbynacht (senare
konteramiral). Flottans flaggmansgrad (gemensamt namn
för amiralsgraderna) upptager f. n. (1875) en vice
amiral och två konteramiraler. R. P.

Amiral-general (jfr Amiral). Denna grad innehades
under Karl XI:s tid af Hans Wachtmeister, men har
sedan icke funnits. R. P.

Amiralitet (jfr Amiral). 1) Ämbetsmyndighet,
som utöfvar högsta styrelsen öfver sjöförsvarets
angelägenheter. I Sverige kallas sedan 1840
denna myndighet Sjöförsvars-departementet. Med
amiralitetet förstod man fordom sjöförsvaret
i dess helhet i motsats till krigsmakten
till lands. - 2) Flottans samtlige amiraler.
R. P.

Amiralitets-församlingen i Karlskrona utgöres af
örlogsflottans i Karlskrona förlagda manskap med
befäl och civilstat. 6,644 personer (1874).
Regalt pastorat. J. H.

Amiralitets-kammarrätten, en år 1695 i Karlskrona
inrättad domstol, som upptog anmärknings- och
balansmål för flottan. I början var amiral-generalen
ordförande. Sedermera förändrades genom 1732 års
rättegångsprocess domstolens sammansättning, och ett
amiralitetskammarråd blef ordförande. Äfven eskadern
i Stockholm hade sin särskilda kammarrätt. Båda dessa
domstolar upphörde 1811. Kbg.

Amiralitets-kollegium motsvarade den nuvarande
Förvaltningen af sjöärendena. Dess organisation
påbörjades 1617 under led-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:09 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/0631.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free