- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1115-1116

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arnould, Sophie - Arnsberg - Arnstadt - Arntzen - Arnulf - Arnulf - Arnungarna. Se Arnmödlingarna - Arnvid - Arnvid blinde - Arnäs - Arnö - Aroideæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


falle att studera och debuterade 1757 på Stora
operan i Paris, hvars i i rade drottning hon sedan
var iinda till 1778. D. 1803. Hennes röst var vek,
hennes föredrag uttrycksfullt, hennes spel af tjusande
behag och liflighet. I synnerhet berömmes hon för
sitt utförande af titel-rolcu i Glucks Ipliiyénie en
Aiilide, hvars första frainställarinna hon var. Äfven
utom scenen drog A. genoin sin oemotståndliga
älskvärdhet till sig en skara beundrare. Hon jämfördes
med Aspasia och Ninon de 1’Enclos och såg i sina
salonger lärda, sådana som d’Aleinbert, Diderot,
Helvetius och Rousseau. Sina galanta synder erkände
hon öppet och slösade lika mycket med ynnestbevis
som med qvickheter, för hvilka senare hon blef så
ryktbar, att man samlade hennes bonmots under titel
Arnouldiana. A. L.

Arnsberg. 1) Fordom grefskap, numera regerings-område
i preussiska prov. Westfalen. Arealen 139,81
qv.-mil. 865,752 innev. (1871). Bergsbruk och industri
af stor betydenhet. - 2) Hu f vud stad i nyssnämnda
område, vid Ruhr, 4y2 mil s. ö. om Munster. 4,784
innev (1871). A. hörde fordom till Hanseförbundet.

Arnstadt, hufvudstad i furstendömet
Schwarz-burg-Sondershausen, vid Gera, en af
Timringens äldsta och vackraste städer, prisad för
sin medeltids-arkitektur och sin högt uppdrifna
trädgårdsskötsel. 8,603 innev. (1871). Betydlig
industri och handel. De vid A. 1851 anlagda saltbaden
besökas allt mer och mer. -. Staden, som omnämnes
redan år 704, öfvergick 1306 genom köp till grefvarna
af Schwarzburg.

Arntzen, en i Norge tämligen utbredd familj, som
härstammar från Solör, en del af Glom-medalen. 1)
Karl A., f. 1801, har verkat i flere olika
befattningar: såsom universitetslärare, advokat,
expeditionssekreterare i revisionsdepartementet och
(från 1844) justitiarius (president) i Kristiania
"stiftoverrets" första afdelning, hvilket ämbete han
(1876) fortfarande bekläder. Sin största och mest
omfattande verksamhet har han dock måhända utvecklat
som ledamot af de många komitéer, i hvilka han haft
säte och i hvilken egenskap han tagit en betydlig
del i utarbetandet af flere lagförslag. Så var han
bl. a. 1837-1843 ledamot af "lovkommissionen". Äfven
som publicist har A. verkat, nämligen i den
konservativa tidningen Kristiania-posten, hvars
redaktion han tillhörde från 1848 till 1853. -’
2) Karelius AM ansedd ämbetsman, den föregåendes
broder, föddes 1802 i Köpenhamn. Han började sin
ämbetsmannabana i justitiedepartementet, der han var
expeditionssekreterare, då han 1840 befordrades till
stiftsamtmand i Trondhjem. 1857 förflyttades han i
samma egenskap till Kristiania, verkade der till
1874, då hans försvagade helsa nödgade honom att
taga afsked. Död 1875. A. var i besittning af stor
administrativ förmåga och vann allmänt erkännande
som en skicklig och kraftfull ämbetsman. Han var
äfven en inflytelserik ledamot af flere kongliga
komitéer. Y. x.

Arnillf, biskop i Metz, f. omkr. 580, d. 640. Han
herskade under merovingerna Klotar II och Dagobert
I tillsammans med major domus Pipin af Lande n,
hvilkens dotter Bcgga blef gift med

Arnulfs son Ansegisel. Derigenom blef A. stamfader
för karolingcma.

Arnulf, tysk kejsare, oäkta son till den tyske
konungen Karloman och sonson till Ludvig den
tyske. Han fick vid sin faders död, 880, her-tigdömet
Kärnthen, ställde sig 887 i spetsen för uppresningen
mot Karl den tjocke och blef snart erkänd såsom tysk
konung. A. var en tapper krigare. Han besegrade de
allmänt fruktade nordmännen vid Löwen 891 och tvang
äfven Frankrikes och de båda burgundiska rikenas
regenter att för en tid erkänna hans öf-verherrskap;
gjorde flere tåg till Italien, tog Rom med storm och
lät sig af påfven krönas till kejsare 896. Deremot
begärde han hjelp af magyarerna för att kufva den
slaviske fursten Zvcntibold i det stor-mähriska
riket. Sålunda nödgade A. visserligen denne 892
att erkänna sig länspligtig under Tyskland; men
magya-rernas inkallande blef högst skadligt för detta
rike, till följd af de härjande infall dessa länge
gjorde under hans närmaste efterträdare. A. dog 899
i Regensburg och efterföljdes af sin ende äkte son,
Ludvig Barnet.

Arnungarna. Se Arnmödlingarna.

Arnvid, den siste konungen i Söndmöre (Norge),
stupade, jämte konung Ödbjörn i Fjärdarna, vid Solskel
år 868 i striden mot Harald Hår-fager, Söndmöre
blef derefter införlifvadt med Haralds stora välde.
K. T.

Arnvid blinde, Torvid stamme och FrÖ-vid
döfve voro tre bröder, Olof Skötkonungs
rådgifvare. Enlig! Sturlasson var det dessa tre,
som genom sin klokhet och rådighet räddade kronan
åt Olofs son Anund, då folkets ovilja mot Olof
brutit ut å tinget 1019, denne blifvit afsatt
och vestgötalaginannen Emund arbetade på att få
tronföljden öfverflyttad på en annan ätt. n. T

Arnäs, socken i Ångermanland, Vesternorr-lands lan,
Arnäs tingslag. Arealen 71,048 tnld. 7391/96 ofin.,
7391/96 fm. m ti. 3,879 innev. (1874). Konsisjtorielt
pastorat af 2:dra kl., Hernösands stift, Ängennanlands
nordöstra kontrakt.

Arno "1. Bond-Arnö. 1) Socken i Up-land, Upsala län,
Trögds härad. Socknen består af öarna Arno, Öknö och
Ängsholmen i Mälaren samt flere holmar i Staby- och
Ökneby-fjärdarna. Arealen af samtliga dessa öar och
holmar är 3,899 tnld, hvarjämte sockengränsen omsluter
4,768 tunnlands rymd af Mälarens yta. 18y8 ofm. 127/8
fm mtl. 246 innev. (1874). Annex till Vallby, Upsala
stift, Trögds kontrakt Detta Arno kallades redan
på 1300-talet -. och kallas ännu - Bond-Arnö till
skil-nad från - 2) Biskops-Arnö, en ö i Mälaren,
hörande till Öfvergrans socken, Håbo härad, Upsala
län. Denna ö kom i slutet af 1200-talet i Upsala
ärkebiskopsstols ego och bebyggdes af ärkebiskoparna
med flere stenhus, bland dem äfven ett kapell Slottet
var befäst och utgjorde ärkebiskoparnas vanliga
residens. Vid reformationen indrogs ön med gården
till kronan, bortförlänades sedan, men reducerades
åter 1684 och är nu boställe för sekundchefen vid
Lifregementets dragonkår. u. s.

Aroideae, bot., familj bland de monokotyla växterna,
lika utmärkt för dithörande växters

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:09 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free