Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Artificiel horisont - Artificiella gödningsämnen - Artificiella ängar. Se Gräsvallar, insådda, och Ängar, konstgjorda - Artikel - Artiklar - Artikulera - Artilleri
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Emedan den artificielle horisonten är en reflekterande
yta, så återkastas ljusstrålen SC (från himlakroppen
S) i riktningen CO. Från ögat vid O synes således en
spegelbild af himlakroppen i riktningen OS’; sjelfva
himlakroppen åter synes direkte i riktningen OS",
som kan anses vara parallel med CS, i anseende till
himlakroppens ofantliga afstånd. Emedan nu, enligt
reflektionslagen, vinkeln SCA är - OCB och denna åter
är –. ACS’, så är SCS’ och alltså äfven S"OS’, eller
vinkeln vid ögat emellan den direkt sedda och den uti
den artificielle horisonten synlige himlakroppen,
"dubbelt så stor som himlakroppens höjd öfver
ställets (apparenta) horisont". Om derför t. ex. en
stjernås i reflektionsinstrumentets (sextant, cirkel
e. d.) speglar reflekterade bild bringas öfver ens
(i linie) med samma stj ernås bild i den artificielle
horisonten, så är den afläste bågen stjernans dubbla
höjd.
På senare tider har man konstruerat ett slags
artificiel horisont, som anbringas direkt på
sex-tanten, cirkeln o. s. v., för att på sjön,
då horisonten är bortskymd af tjocka e. d., kunna
observera himlakroppars höjd. Ehuru sådana horisonter
visat sig vara ganska bra, hafva de dock ej ännu
kommit i vidsträcktare bruk. K. s.
Artificiella gödningsämnen. Se Gödningsämnen.
Artificiella ängar. Se Gräsvallar, insådda, och Ängar,
konstgjorda.
Artikel (af Lat. artöculus, led), stycke, del
af ett helt; del 1. afdelning af en bok, skrift,
tidning; afdelning 1. hufvudpunkt af ett kontrakt,
fredsfördrag, handelsfördrag o. s. v.; afdelning af
den kristna trosläran; en handelsvara, betraktad
särskild för sig. Se för öfrigt Artiklar. -
Språkv. Artikel kallas ett ord eller en ändelse,
som fogas till ett substantiv eller ett såsom
substantiv nyttjadt ord för att angifva dess begrepp
såsom bestämdt eller obe-stäindt. I svenskan finnas
tre slags artiklar: bestämd fristående (den ädle
mannen, det vackra huset), bestämd suffigerad
1. s. k. slutartikel (mannéra, huset) och obestämd
(en man, ett hus). Artikeln är ej nödvändig för
ett språk. Latinet har inga artiklar, och grekiskan
såväl som de äldre germanska språken hafva endast
bestämd artikel. Med undantag af bulgariskan hafva de
slaviska språken ingen sådan ordklass. Som obestämd
artikel nyttjas räkneorden för entalet (grundtalen);
de bestämda leda sitt ursprung från demonstrativa
pronomen. A. w-n.
Arti’klar. Se Bergs-artiklar, Engelska kyrkans
artiklar, Grufve-artiklar, Hof-artiklar,
Krigs-artiklar, Schmalkaldiska artiklarna,
Sjö-artiklar, Trons artiklar.
Artikulera <af Lat. artfculus, led), leda sig mot;
fig., uttala ett ord med tydligt särskiljande af
stafvelserna. - Artikulerade ljud, fysiol, kallas de
ljud, som menniskan frambringar med sina språkverktyg,
i det hon förbinder vokaler och konsonanter till
stafvelser och förenar dessa till ord. - Artikulation,
ledförbindelse, ledgång, ledningsförmåga; tydligt
uttalande af stafvelser och ord.
Artilleri (af Med.-Lat. artellaria, krigsmaskin),
benämning på det slags eldvapen, som för sin tyngd
ej kan bäras af en enskild krigsman, äfvensom på
de dertill hörande fordon, hästar, ammunition,
m. m. A. betecknar äfven manskapet, som strider med
nämnda slags vapen. (Jfr Artilleriförråd). A. är
antingen land- eller sjöartilleri (jfr d. o.). Af
det förra särskiljer man fält-, belägrings-och
fästnings-artilleri. Fältartilleriet skall kunna
åtfölja fotfolk och ryttare på hvilken mark som hälst
och erhåller derför blott lätta kanoner, med hvilka
det dock kan åstadkomma stor verkan, emedan det
har att göra med föremål af mindre motståndskraft,
såsom trupper samt någon gång byar och förhuggningar
e. d. Belägringsartilleriet deremot har de möjligast
fasta mål, och derför måste åt detsamma gifvas
de tyngste kanoner, som kunna forslas på lands-
och jernvägar. Fästningsartilleriets lätthet och
rörlighet behöfver blott vara så stor, att detsammas
flyttning inom fästningen möjlig-göres (se Kanon). -
Fältartilleriet kan vara antingen fotartilleri,
då betjeningsmanskapet går och blott vid hastigare
takter dels åker, dels rider, åkande artilleri,
då betjeningsmanskapet alltid dels åker, dels
rider, eller ridande artilleri, då vanligtvis allt
betje-ningsmanskap är beridet.
Redan i äldsta tider förekommer ett slags artilleri,
bestående af på fordon- förda skjutvapen (kastvapen),
ur hvilka skötos pilar och stenar; men den drifvande
kraften utgjordes dervid ej af krut, emedan detta då
ännu ej var uppfunnet, utan af sammantvinnade tåg,
hvilka hastigt lössläpptes. Sådana maskiner användes
redan före vår tideräkning och förbättrades sedermera
af greker och romare. Efter uppfinningen af krutet
(i 13:e årh.), dröjde det ej länge, förr än detta
användes till drifmedel i skjutvapnen. Dylika
eldvapen nyttjades, så vidt man nu känner, första
gången i Spanien under förra hälften af 14:e årh.,
af morerna. De eldvapen, som förekommo i 15:e,
I6:e och 17:e årh. och som i allmänhet kallades
kanoner, voro stora och tunga, hvarför de endast med
största svårighet kunde släpas efter hären under dess
rörelser. Deraf följde, att de ej kunde användas till
annat än försvar, hvarvid så tillgick, att kanonerna
vid stridens början eller förut, om man på stående
fot väntade fienden, ställdes i en god position,
i hvilken de fingo qvarstå till stridens slut,
då de blefvo segrarens byte. Småningom började
man inse hvilken nytta ett mera rörligt artilleri
skulle kunna göra i fältkriget. Alla ändringar gingo
derför ut på att göra hela materielen lättare och
derigenom rörligare. Konung Gustaf II Adolf bör nämnas
bland dem, som i denna riktning verkat med största
framgång. I det 18:e årh. uträttades mycket för
vinnande af större rörlighet hos artilleriet. Sålunda
införde Fredrik-Il det ridande artilleriet,
hvilket kunde åtfölja truppernas rörelser äfven på
slagfältet. Men utvecklingen fullföljdes än vidare,
och artilleri-vapnet, som till följd af materielens
beskaffenhet i föregående århundraden nära nog uteslu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
