Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Asker - Asker, Gustaf Ferdinand - Asker Ryg - Askersund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stora Mellösa utgjorde ett särskildt härad. - 2)
Socken i nämnda härad. Areal 17,334 hekt. (34,668
tnld). 953/16 ofin., 869/16 fm. mtl. 4,155
innev. (1874). Inom socknen ligger fideikommisset
Bysta med Brefvens Jernbruk. Asker utgör ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Örebro kontrakt, Strengnäs
stift.
Asker, Gustaf Ferdinand, landshöfding, föddes i
Jönköping d. 18 Juni 1812. Sedan han redan vid 18 års
ålder slutat sin juridiska kurs vid universitetet i
Upsala, iriskrefs han i Dec. 1830 såsom auskultant
i Göta hofrätt, 0 vi d hvilken han 1845 utnämndes
till assessor. Aret förut antogs A. till notarie i
bondeståndet. 1849 blef han sin faders efterträdare
såsom borgmästare i Jönköping och valdes 1853 af
denne stad till riksdagsman i borgareståndet, der
han var fullmäktig äfven för Simrishamn. Vid denne
riksdag insattes han i lagutskottet. Vid 1856-58 och
1859-60 års riksdagar, hvilka A. äfven bevistade,
efter förnyade åter-val af Jönköping, ledde han såsom
talman borgareståndets öfverläggningar och var under
tiden emellan dessa riksdagar förordnad till ledamot
i en komité, tillsatt för att afgifva betänkande
angående förändrad organisation af rikets styrelse-
och förvaltningsverk. I Mars 1861 utnämndes han till
landshöfding i Gefleborgs län. Såsom representant
för Gefle stad i riksdagens andra kammare har han
sedermera bevistat alla riksdagarna från och med 1870
och derunder åren 1873-75 fört klubban såsom denne
kammares talman. Vid 1876 års riksmöte undanbad
han sig talmansförtroendet. Under sin riksdagstid
har A. med lif och kraft deltagit i behandlingen
af många frågor, bl. a. i j er n vägs striderna,
i diskussionen om inskränkning i kommunalstämmas
befogenhet att taxera kommunen för s. k. "gemensamma
hushållsangelägenheter" m. m.
Asker (Asger) Ryg, dansk storman på 1100-talet, den
yngste bland Skjalm Hvides fyra söner. Jämte sina
bröder uppfostrades han tillsammans med Knut Lavard
på faderns gård Fjenneslevlille (nära Sorö) och fick
efter faderns död denne gård i arf. Han gifte sig med
Inga, som anses hafva varit en dotterdotter till Knut
den helige och fick med henne sönerna Esbern Snare och
(1128) Absalon. Asker, som var en tapper krigare,
fattades dock med åren af tidens religiösa anda
och ingick med sin hustrus samtycke som munk i Sorö
kloster, der han dog 1151. - En allmänt känd sägen
berättar, att Asker, då han en gång drog i ledung till
Sverige, bjöd sin hustru, som då var haf v ande, att
fullända en af honom sjelf påbörjad kyrkobyggnad samt,
om hon födde en son, sätta ett torn på densamma. Då
Asker vände tillbaka, fick han se två torn på kyrkan;
Inga hade nämligen födt tvillingsönerna Absalon och
Esbern Snare. Fjenneslevlille kyrka finnes ännu qvar
och är, att döma af byggnadsstilen, uppförd under
förra hälften af 1100-talet. Under medeltiden egde
hon, liksom flere andra danska kyrkor, två torn,
hvilka 1561 sammanbyggdes, men återställdes i sitt
förra skick vid den omfattande restauration, som kyr-
kan undergick 1872-73. Då påträffades inne i kyrkan
märkliga väggmålningar, bland hvilka en föreställde
en man och en qvinna i 1100-talets drägt, den
förre bärande en kyrkomodell med två torn. Utan
tvifvel framställa dessa bilder Asker Eyg och
Inga såsom kyrkans grundläggare. Dock, enligt hvad
konsthistoriska undersökningar gifvit vid handen,
torde kyrkan visserligen blifvit påbörjad af Asker,
men de två tornen uppförda först efter hans död af
hans efterlefvande hustru. Sägnen om anledningen
till tvillingtornens uppförande förekommer i skrift
första gången 1575 hos Vedel i dennes öfversättning
af Saxo; den är en af medeltidens vanliga romantiska
sägner utan historisk grund. En obestyrkt uppgift är
äfven, att Esbern Snare och Absalon varit tvillingar;
deras samtida Saxo berättar, att den förre varit den
äldre brodern. R. T.
Askersund, stad i Örebro län, Sundbo härad,
vackert belägen vid Vätterns nordligaste vik,
Alsen, och det lilla vattendrag, som dit af-bördar
sjön Vikens vatten. Det anlades 1640, var först
en köping under Vadstena och fick 1643 sina
stadsprivilegier. Askersunds egor omfatta 1,024
hekt. (2,048 tnld), af hvilka dock 45 äro sjö och
4,5 utgöras af små holmar; sjelfva stadsplanen
upptager allenast 24 hekt. Staden är i allmänhet
välbyggd. Folkmängden uppgick vid 1875 års slut
till 1,549, oberäknadt ett mindre antal (24)
stadsboar - sjelfva kyrkoherdeboställets befolkning
- som på grund af bostadens läge i kameralt och
judicielt hänseende höra till Sundbo härad. -
A. eger ett treklas-sigt elementarläroverk,
sparbank (sedan 1840) samt afdelningskontor
af Örebro och Vadstena-bankerna. Handeln består
hufvudsakligen i afsättning af smidesalster (spik,
nubb, liar m. ni.) från den i n. ö. liggande
socknen Lerbäck. Hamnen är god, 11-15 f. djup,
vid lastbryggan 10 f. I staden hemmahörde 1870
två ångbåtar af tillsammans 44 läster och 60
hästkrafter. Angbåtsförbindelse underhålles med
Stockholm, Göteborg och städerna vid Vättern. -
Vid pass 2 mil norrut ligger Vretstorps station
på Vestra stambanan; till Hyttans station på
Hallsberg-Motala-Mjölby-jernvägen är af-ståndet endast
l mil. - 1870 var taxeringsvärdet 1,060,435 kr., deraf
360,090 för jord. A. bildar för sig ett konsistorielt
pastorat af 3:dje kl., Kumla kontrakt, Strengnäs
stift. - I granskapet märkas: godset Stjernsund, */2
m^ söderut, och Ammebcrgs zinkverk, l*/2 mil österut.
Askersunds landsförsamling i Sundbo härad af
Vester-Nerikes domsaga utgör ett pa-tronelt pastorat
af 2:dra kl., Kumla kontrakt. Strengnäs stift. (Om
patronatsrätten, som hittills utöfvats af Stjernsunds
egare, har uppstått en ännu oafgjord tvist.) Ytvidden,
oberäknadt församlingens andel i Vättern och Alsen,
är 26,666 hekt. (53,332 tnld), hvaraf 472 öar och
239,5 sjö. 73,16 mtl. 3,602 innev. (1874).
Kyrkan, uppförd på bekostnad af Stjernsunds
grundläggare, Johan Gabr. Oxenstjerna, är vackert
belägen helt nära staden och har ett af Erik Dahlberg
bygdt grafkor för slägten Oxen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
