- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 1. A - Barograf /
1481-1482

(1876) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Balk

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.


däcksbal k och användes då som namn på de balkar, som
sträcka sig från sida till sida tvärs öfver fartyget
och på hvilka däcksbeklädnaden, däcksplankorna,
fästes. E. N.

2) Jur. Hufvudafdelning i den svenske all-männe
lagen. Anledningen till denna benämning är oviss. Ett
vanligt antagande, att balkarna så kallades, derför
att de ursprungligen varit inristade på träbjelkar
(och med runor), är säkerligen oriktigt. Man
eger ingen urkund-lig uppgift till bestyrkande
deraf, och det är tämligen säkert, att de äldsta
skriftliga uppteckningarna skedde på pergament och
med de skriftecken, som hltfördes af de kristne
presterna. Sannolikare är den förklaringen, att
ordet från sin primära betydelse af skiljande
(balk, tvär-bjelke, skiljevägg) öfvergick till
den sekundära af det skilda, afdelade, afdelning
(jfr begrepps-öfvergången i ordet gård från sjelfva
stängslet, t. ex. i gärdesgård, till den innestängde
platsen, gårdsrummet).

Indelningen i balkar är egendomlig för de svenske
lagarna. De danske och norske landskapslagarna
äro indelade i smärre kapitel utan hufvudnamn;
balkindelning förekommer i Norge först i Magnus
Lagabötcs landslag. Den isländska "Grågås" är delad
i tåttar (sing. \>åttr, pl. \mttir - samma ord som
det svenska tåt, sträng i ett rep, snöre). Af de
fornsvenske lagarna ar det endast Gotlandslagen och
Bjärköa-rätten, som sakna balkindelning.

Främst i de svenske landskapslagarna förekommer
en kyrkobalk (af Tiohäradslagen är denne den
ende, som finnes qvar), i enlighet med den i lag
uttalade grundsatsen, att "Kristus är först i våra
lagar". Derefter följer en konungsbalk. I Uplands-
och Södermanna-lagarna innehåller denne föreskrifter
om konungens val, eder, eriksgata och kröning samt
stadgar om edsöret och ledungen, i yngre Vestmanna- och
Helsingelagarna endast sistnämnde stadgar, och i
äldre Vestmanna- (eller Dala-) och Östgötalagarna
(i hvilka balken kallas "konungs ed-söre")
blott edsöres-stadgarna. Vestgötalagarna sakna
konungsbalk. En föreskrift om konungaval m. m. är
insatt i rättlösabalken. Edsöres-stadgarna finnas ej i
dessa lagar. Efter nämnde bägge balkar följa de, som
behandla privaträtten. Dessa äro i de fleste lagarna
olika till antal och ordningsföljd. Svealagarna
bilda i detta afseende en grupp för sig, under
det att Östgöta- och Vestgötalagarna, hvad
balkindel-ningen vidkommer, äro skilda såväl från
dem som från hvarandra. Bäst ordnade äro balkarna
i Södermannalagen, hvilken i anordning har mycken
likhet med 1734 års lag. Södermanna-lagens
balkar äro: gipninga- (giftermåls-), ärfda-,
j orda-, bygninga- och köpmålabalkarna, hvilka i
allmänhet omfatta civilrätten, vidare man-helges-
och tjufnadsbalkarna, som (jämte edsöres-stadgarna i
konungsbalken) innehålla kriminalrätten, och slutligen
tingmålabalken, som innehåller processrätten. Uplands-
och Helsingelagarna samt den yngre Vestmannalagen
innehålla ungefär samme balkar, men i annan ordning:
gipninga- och ärfdabalkarna äro i dem sammanslagna
till en ärfdabalk, manhelges-

och tjufnadsbalkarna till en manhelgesbalk f och
byggningabalken kallas der viderbobalk ("grannboarnas
balk"). Äldre Vestmannalagen har privaträtten
sammandragen i 5 balkar: man-helges-, bygninga-,
gipninga-, tjufnads- och tingbarkarna. Östgötalagens
ordning är: drapabalken, balken om vådamål, såramål,
hor, rån och stöld, giftabalken, ärfdabalken,
egnosalur (om jordförsäljning m. m.), vinsordabalken
(om försäljning af lösören o. d.), räfstabalken
(processrätt) och bygdabalken. Vestgötalagarnas
balkindelning är mycket osystematisk. Den äldre
innehåller (näst efter kyrkobalken) en balk om
dråp, en om sår med vilja, en om sår af våda,
en bardagabalk (om slagsmål), en om urbota mål,
vidare ärfdabalk, giftabalk, rättlösabalk (om
hvarjehanda slags forgripelser mot cganderätten samt
ett ej egentligen dithörande stadgande om konungs-,
biskops- och lagmansval), jordabalk, om vattenkvarns
byggnad (mölnobalk), tjufvabalk, fornsemissakir och
fornaemisbalk (båda om åverkan å annans åker o. d.),
hvarefter kommer en lekarerätt. Denne senare saknas
i yngre Vestgötalagen, som för öfrigt har den äldres
balkar utvidgade, delvis i annan ordning och med andra
namn. - Magnus Erikssons landslag indelas i 14 balkar:
konungs-, gifto-, ärfda-, egno-, bygninga-, köpmåla-,
tingmåla-, ed-söres-, högmåla-balkar, dråpabalk
med vilja, dråpabalk med våda, sårabalk med vilja,
såra-balk med våda och tjufvabalk. Samma anordning
finnes i Kristoffers landslag - der egnobalken kallas
jordabalk - och likaledes i hufvudsaklig mån i Magnus
Erikssons stadslag, der egnabalken kallas jordabalk,
tingmålabalken ersattes af en rådstufvubalk och
der en skepp-målabalk (sjörätt) är inskjuten mellan
köpmåla-och rådstufvubalkarna. Ingendera af dessa tre
allmänne lagar har någon kyrkobalk. Någon gemensam
sådan blef, till följd af tvist med presterna, aldrig
utarbetad, men flere af medeltidshandskrifterna
utaf de nämnde allmänne lagarna åtföljas af
någon bland landskapslagarnas gamle kyrkobalkar,
och när landslagen 1608 första gången trycktes,
åtföljdes han af Uplands-lagens kyrkobalk (sist i
lagboken). Denne senare ersattes sedermera af 1686 års
kyrkolag. S. å. börjades en revision af de allmänne
lagarna, hvars" slutarbete blef 1734 års lag. Flere
förslag till konungsbalk blefvo utarbetade, men den
nye lagen kom ej att innehålla någon sådan, emedan
den offentlige rätten ansågs hafva sina urkunder i
frihetstidens grundlagar. I det förslag, som 1723
framlades för ständerna, var lagen indelad i 14
balkar: giftermåls-, ärfda-, j or da-, bygninga-,
handels-, högmåls-, edsöres-, dråpmåls-, såramåls-,
tjufva-, lägersmåls-, straffmåla- (straff-),
utsöknings- och rättegångs-balkarna. Gustaf Cronhjelm,
lagkommissionens ordförande, sammandrog 1730 balkarna
6-11 till en enda (missgerningsbalken), så att 1734
års lag kom att innehålla 9 balkar, som innefattas i
minnesverserna: "Giftas, ärfva, jorden bygga, handla -

det är laga fång. Fly missgerning, straff,
utsökning och

olaga rättegång!"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:08 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaa/1481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free