Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Basnage de Beauval, Jacques - Basoche - Basquina - Basra, turkiskt paschalikat, Se Bassora - Basrelief, Fr., bildhuggarek. Se Relief - Basröst - Bass - Bassa, hög turkisk ämbetsman. Se Pascha - Bassæ - Bassano - Bassano, namn på italienska målare. Se Ponte - Bassano, hertig af B. Se Maret - Bassarevs - Bassein - Basselin, Olivier - Basselisse, B.-tapeter. Se Gobelins-tapeter - Bassermann, Friedrich Daniel - Basses-Alpes, departement i Frankrike. Se Alpes - Basses-Pyrénées, departement i Frankrike. Se Pyrénées - Basse-taille, Fr., musikt. Se Bariton - Basse-terre - Bassetthorn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
verkade han som predikant först i Rotterdam
och sedan i Haag. Det vigtigaste bland hans
många arbeten är Histoire de l’église depuis
Jésus-Christ jusqu’à present (1699).
Basoche [basåsch] l. Bazoche, fullst. Confrérie
de la basoche, Fr., namn på de parisiske
advokatskrifvarnas skrå, hvilket stiftades
1303. I början af 14:de årh. meddelade Filip
den sköne skrået privilegium på att uppföra
andliga skådespel, s. k. mysterier. I enlighet
med tidens smak utvecklades dessa småningom af
B. till ett slags sedligt allegoriska dramer,
kallade moraliteter, hvilka i sin ordning
gåfvo upphof åt de under namn af sottier och
farcer bekanta lustspelsarter, som konstnärligt
utbildades genom Molière. Bland farcerna har den
vid midten af 15:de årh. författade "Advokaten
Patelin" blifvit mest berömd. Skrået egde
bestånd till 1789. – Ordet "basoche" anses af
några härleda sig från Lat. basilika, kunglig
byggnad, emedan basoche-sällskapet först höll
sina sammanträden i det kungliga slott, som var
upplåtet åt parlamentet.
Basquina [vaskinja], Sp. (af basco, vasco,
baskisk), ett slags vid kappa, som begagnas af
qvinnorna i Spanien.
Basra, turkiskt paschalikat. Se Bassora.
Bas-relief [barölie’ff], Fr., bildhuggarek. Se
Relief.
Bas-röst, den djupaste mansrösten, hvars
omfång vanligen är från F till d1. Djupa
baspartier gå emellertid ända till D, höga
till fiss1 (i ovanligare chör-föreningar, såsom
kyrk-chörerna i Berlin och Petersburg, Upsala
student-chör m. fl., finnas ofta basar, som gå
ned i kontra-oktaven). Bas-röstens klang är, i
synnerhet på djupet, kärnfull och fast, allvarlig
och värdig; men hon egnar sig förträffligt äfven
för komiska effekter ("bas-buffo"). I bas-röstens
behandling äro de äldre mästarna öfverlägsna de
nyare. Ett exempel på högt basparti är Thoas
i Glucks "Tauriska Ifigenia"; exempel på ett
lågt (tillika det yppersta buffo-) parti är
Osmin i Mozarts "Enleveringen". Till de största
baspartier hör Jesus’ i Bachs Matteus-passion.
A. L.
Bass (The Bass), klippö på Skotlands östkust,
i grefskapet Haddington, nära inloppet till
Forth-viken. Ön är obebodd, men ett tillhåll
för ofantliga skaror sjöfogel (mest Pelecanus
bassanus).
Bassa, hög turkisk ämbetsman. Se Pascha.
Bassae, liten stad i det forna Grekland, i
sydvestre delen af Arkadien, vid Phigalia, var
berömdt för sitt Apollo-tempel. Detta uppfördes
af Iktinos under peloponnesiska krigen och är väl
bibehållet. Reliefer derifrån finnas i British
museum.
Bassano, stad i den italienska
prov. Vicenza, vid floden Brenta. 6,322
innev. (1871). Siden- och klädesfabriker,
pappersbruk och vinhandel. Trakten omkring B. var
i slutet af förra och början af detta årh. ofta
skådeplatsen för strider mellan fransmän och
österrikare samt är särskildt ryktbar genom den
seger, som Napoleon der vann öfver Wurmser d. 8
Sept. 1796.
Bassano, namn på italienska målare. Se Ponte.
Bassano, hertig af B. Se Maret.
Bassarevs, Grek., ett binamn på Bakchos. Ordet
kommer af bassara, en lång brokig drägt, som
bars af de lydiska och traciska menaderna,
hvilka derför ock kallades bassarider. V. K.
Bassein. 1) Distrikt i britisk-ostindiska
presidentskapet Birma, 23,180 qv.-kilom. (421
qv.-mil). 316,833 innev. (1871). – 2)
Stad i nämnda distrikt, vid en af Iravaddis
mynningsarmar. 19,577 innev. (1871). Denne stad
blef icke förr än 1852 engelsk besittning. –
3) Stad i britisk-ostindiska presidentskapet
Bombaj, belägen på en liten ö i Indiska
oceanen. Omkr. 12,000 innev. Ansenlig handel.
Basselin [bassölä’ng], Olivier, fransk
folkskald, f. omkr. 1350, d. omkr. 1418, lefde
som handtverkare i Val-de-Vire i Normandie. Hans
glade sånger, hvilka prisa vinet och kärleken,
sjöngos på hans tid öfverallt under titeln
"chansons de Val (Vau) de Vire", hvaraf sedan
uppstod ordet vådevill (se d. o.). I nära
tvänne århundraden fortlefde B:s visor endast på
det normandiska folkets läppar; först i 16:de
årh. samlades de af en advokat, Le Houx. Sedan
dess hafva de flere gånger blifvit utgifna,
senast 1858.
Basselisse [bassöli’ss],
B.-tapeter. Se Gobelins-tapeter.
Bassermann, Friedrich Daniel, tysk politiker,
f. 1811 i Mannheim, grundlade 1843 en
förlagsbokhandel, som hufvudsakligen var afsedd
för de tyske reform-ifrarnas alster. 1841
blef han deputerad i den badensiske andre
kammaren, hvarest han hörde till den liberala
oppositionen. På landtdagen 1847–48 (kort före
franska revolutionens utbrott) väckte han en
motion om en allmän, folklig tysk representation,
hvilken tanke under de följande åren spelade en
stor rol i Tysklands historia. Af regeringen
valdes B. 1848 till "förtroendeman" vid
Förbundsdagen i Frankfurt a. M. Sedermera blef
han vald till medlem af nationalförsamlingen, der
han uppträdde mot den yttersta vensterns radikala
sträfvanden. I riksministèren Gagern var han en
tid inrikesminister och blef sedermera ledare
för Gotha-partiet, hvilket önskade anslutning
till Preussen. Efter att länge hafva varit plågad
af sjuklighet afhände han sig lifvet d. 29 Juli
1855.
Basses-Alpes [bas-alp], departement i
Frankrike. Se Alpes.
Basses-Pyrénées [bas-pirené], departement i
Frankrike. Se Pyrénées.
Basse-taille [bas-taj], Fr., musikt. Se Bariton.
Basse-terre [bas-tär]. 1) Stad på södra kusten
af den engelsk-vestindiska ön S:t Kristoffer (S:t
Kitts). Omkr. 6,000 innev. Liflig handel. Befäst
hamn. – 2) Stad på sydvestra kusten af den
fransk-vestindiska ön Guadeloupe. Omkr. 9,000
innev.
Bassett-horn (Ital. corno di bassetto
l. clarone) ett på midten trubbvinkligt böjdt,
med hål och klaffar försedt, klarinettartadt
blås-instrument af buxbom, med ljudtratt af
mässing. Omfånget är hela 4 oktaver (F-f3); men
de högste och de lägste tonerna användas sällan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
