- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
269-270

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergamott-olja (Bergamo-olja) - Bergand, zool. Se Hvitbuk - Bergara, stad i baskiska provinsen Guipuscoa i Spanien. Se Vergara - Bergarelön - Bergart - Berga segel - Bergasse, Nicolas - Bergbeck, tekn. Se Asfalt - Bergblått

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skal, och oljan utrinner samt uppsamlas i
ett understäldt kärl. – Bergamott-oljan är
tunnflytande, har en blekt gröngulaktig färg,
egendomlig, behaglig lukt, något bitter smak och
svagt sur reaktion. Specifika vigten är 0,86–0,88.
Oljan består af flere kolväte-föreningar
och af deras hydrat. Ur densamma afsättes
en fast beståndsdel, bergaptén eller
bergamott-kamfer. Jfr Cedro-olja. O. T. S.

Berg-and, zool. Se Hvitbuk.

Bergara, stad i baskiska provinsen Guipuscoa i
Spanien. Se Vergara.

Bergarelön, sjöv., betalning, som tillfaller
den eller de, som bergat fartyg, last o. d. Om
parterna ej kunna förena sig om sådan lön eller
om en särdeles obillig öfverenskommelse blifvit
träffad vid olyckstillfället, skall bergarelönen
bestämmas af domstol, hvarvid denne har att fästa
afseende på huruvida bergningen varit förenad
med särdeles stor fara och möda för bergarna,
huruvida dessa lidit till sin helsa eller de
af dem nyttjade redskapen tagit skada, huruvida
fartyget redan var öfvergifvet af besättningen,
huruvida bergningen skett medelst särskilda, af
bergarna för detta ändamål anskaffade redskap och
slutligen på det bergade godsets värde, hvilket
bergarelönen ej må öfverskrida. Befälhafvaren,
som leder hela bergningsarbetet, äfvensom
besättningen, har ock för sitt biträde rätt till
lämplig bergarelön. Har fartyg bergat någonting
i sjön, tillfaller hälften af bergarelönen
rederiet, en fjerdedel befälhafvaren, och
återstoden delas mellan besättningen, i
förhållande till den lön hvar och en uppbär;
om någon icke har lön, bestämmes hans andel
efter den befattning han innehar ombord. Om
fartyg förlorat mast, rundhult, segel eller
roder, eller råkat i sådan belägenhet, att
det icke af sitt befäl eller besättning kan
bringas i den rätta farleden, åligger det lots
att begifva sig ombord och söka rädda det och
bringa det i hamn; och eger han att derför af
befälhafvaren åtnjuta skälig vedergällning,
hvilken, om ingen öfverenskommelse kan träffas,
bestämmes af en kompromissrätt, bestående
af 5, eller minst 3, välkända män. Sedan
bergningsanstalter blifvit ordnade, kan således
bergarelönen på visst sätt sägas hafva trädt i
stället för den under medeltiden af nästan alla
stater utöfvade barbariske strandrätten. 1667
års sjölag bestämde bergarelönen till en
"pars quota" af det bergades värde, så
framt icke detta öfverskred ett visst
angifvet belopp. Jfr Bottenfynd, Strandvrak.
R. N.

Berg-art, geol., är en af ett eller flere
mineral bestående stenmassa, som kan sägas
utgöra en mera betydande del af den fasta
jordskorpans byggnad. Det finnes många olika
slag af bergarter. Marmorn består af ett enda
mineral (kalkspat); granit och gneis deremot
af minst tre mineral (fältspat, qvarts och
glimmer). Marmor, granit och flere andra
bergarter hafva kristallinisk struktur och
kallas derför kristalliniska bergarter. Sådana
bergarter (sandsten, lerskiffer m. fl.), som
utgöras af sammankittade brottstycken eller
korn af andra bergarter, kallas mekaniska eller
brottstycke-bergarter. Några (sandsten, kalksten, lerskiffer,
gneis m. fl.) förekomma såsom hvarftals öfver
hvarandra liggande, parallella lager eller
skifvor, som vanligen hafva en stor utsträckning
i längd och bredd, men en jämförelsevis mycket
mindre tjocklek. Dessa bergarter kallas lagrade
eller skiktade, äfven sedimentära, emedan de
ursprungligen äro bildade hufvudsakligen genom
aflagring af i vatten uppslammade ämnen. Andra
bergarter (granit, diabas m. fl.) förekomma
icke i på hvarandra liggande lager; icke
häller hafva beståndsdelarna den anordning i
parallella planer, hvilken är så utmärkande för
många af de lagrade bergarterna. De uppträda
deremot i större eller mindre bergmassor,
som äro helt igenom likartade, eller i form af
s. k. "gångar", och de kallas derför massformiga
bergarter
. Vanligen hafva de kristalliniskt
kornig struktur. Med anledning af deras antagna
bildningssätt har man äfven kallat dem eruptiva
eller plutoniska. Man har nämligen
antagit, att åtminstone flere bland dem i smält
tillstånd brutit fram ur jordens inre. Läran
om de olika bergarterna kallas petrografi.
E. E.

Berga segel, sjöv., vid vindens tilltagande
styrka, vid ankring, vid tilläggning o. d. minska
eller taga in segel. Råsegel bergas derigenom
att man nedfirar (långsamt nedsläpper) rån,
medelst gigtågen upphalar skothornen till
råns midt eller till masttoppen och medelst
gårdingarna hopsnörper seglet; dervid brassas
rån eller bringas i en sådan ställning, att
vinden blåser längs med henne, eller ock, när
det ej blåser för hårdt, brassas rån "fyrkant",
d. ä. vinkelrät mot fartyget. Stagsegel nedhalas
medelst nedhalare längs medstaget, på hvilket
seglet löper. Gaffelsegel halas in till
mast och gaffel medelst brok och gigtåg,
stundom helt och hållet intill masten, hvarvid
inhalare på gaffeln begagnas i stället för brok
samt upphalare på skothornet. Ledsegel nedhalas i
däck; smärre segel intagas i märsarna. Båtsegel
nedfiras i båten eller beslås (fastbindas)
direkte till masten. R. N.

Bergasse [-ga’ss], Nicolas, fransk statsman
och skriftställare, f. 1750, blef advokat i
sin fädernestad och derpå parlaments-advokat i
Paris. Han skapade sig först (1781) ett namn i en
af de ryktbara processerna mot Beaumarchais. Vid
revolutionens utbrott invaldes han af staden
Lyon i riksständerna, men utträdde frivilligt
i Okt. 1789 för att icke nödgas aflägga den
nya eden på konstitutionen. Sedan inskränkte
han sig nästan uteslutande till publicistisk
verksamhet. När man 1792 i Tuilerierna fann
flere af hans till konungen riktade memoirer,
blef han fängslad, och blott Robespierres
fall räddade hans lif. Derpå egnade han
sig helt och hållet åt filosofiska arbeten,
i hvilka han utvecklade en stor idérikedom och
en glänsande diktion. Karl X utnämnde honom 1830
till statsråd. Död 1832.

Bergbeck, tekn. Se Asfalt.

Bergblått kallas en af basiskt kopparkarbonat
"bestående blå målarefärg, hvilken erhålles
antingen genom pulverisering af naturlig
kopparlazur eller genom fällning medelst kalk af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:21:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0143.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free