- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
273-274

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bergen - Bergen - Bergen, Karl von - Bergen, Carl Fredrik Berndt von

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyckligt sätt kronans rättigheter mot kontoret,
hvars handel dessutom nu reglerades genom den
s. k. "Odense recess" af 1560. Vid sidan af
kontoret uppblomstrade derefter ett norskt
borgarestånd, som efter hand i sig upptog
ständigt invandrande, utländska element:
danskar, tyskar och skottar. I samma mån
som det norska borgerskapet gick framåt och,
hvad handeln angår, konkurrerade med kontoret,
minskades det senares inflytande, synnerligast
efter Hansans upplösning (1630). Allt flere
af dess egendomar kommo i norska händer, och
från 1764 hade kontoret, hvilket derefter egde
bestånd såsom ett handelssällskap, endast norska
medlemmar. Men redan långt förut hade det sett
sig öfverflygladt i handeln på Nordlanden, den
vigtigaste grenen af Bergens handel. I 17:de
årh. var B. den förnämste handelsstaden i hela
den dansk-norska monarkien. Först småningom
öfverflyglades det af Köpenhamn och sedermera,
men ej förr än långt fram i det 19:de årh.,
af Kristiania.

I Aug. 1665 var Vågen skådeplatsen för ett
stort sjöslag mellan en holländsk och en
engelsk flotta, hvarvid holländarna, som
understöddes af de norska fästningsverken,
tillbakaslogo fiendens angrepp. Hundra år
senare inträffade det s. k. strilekriget
ett stort upplopp af allmogen i anledning af en
extra-skatt. B. har gång på gång varit hemsökt
af eldsvådor. Den mest härjande timade 1702,
då bl. a. Tydskebryggen lades i aska. Husen i
denne stadsdel uppbyggdes emellertid åter efter
den gamle planen och stilen, hvarför man i dem
har mycket tillförlitliga prof på de norske
städernas byggnadssätt under medeltiden. I
en af dessa egendomar (Dramshusen) finnes
till och med en forntida skytnings-stue (det
dagliga samlingsrummet för husets innevånare)
noggrant efterbildad. Äfven i 19:de årh. hafva
flere delar af B. blifvit lagda i aska, såsom
1855, då flere qvarter i den södre stadsdelen
brunno ned, hvarigenom denne fått ett alldeles
modernt utseende. För öfrigt har staden en
ålderdomlig prägel. Den förnämsta gatan är
nu den långa Strandgade på vestra sidan af
Vågen. Bland stadens offentliga byggnader
äro att märka: Maria-kirken i romansk stil
från 12:te årh. (nyligen restaurerad);
domkirken, som innehåller lemningar af den
gamla Olafs-kirken och nu skall restaureras;
katedralskolen, den Tankske skole och den
tekniske skole, stadsporten,
från 17:de årh.,
med stadens arkiv, museum, grundlagdt 1825, med
rika naturhistoriska och antikvariska skatter;
den katolske kirke, invigd 1876; korskirken från
12:te årh.; rådhuset, från 16:de årh.; börsen,
en ny och vacker byggnad; filialafdelningen af
Norges bank; St. Jörgens hospital (för spetälska)
och plejestiftelsen for spedalske; nykirken,
från omkr. 1620; toldboden m. m. Ett egendomligt
drag i stadens anläggning erbjuda de breda,
till en del planterade almenninger, som på
flere ställen skära Strandgaden och hvilkas
uppgift är att begränsa eldsvådor.

Staden är fortfarande, hvad den alltid varit,
centralpunkten för den norske fiskhandeln, och

särskildt exporteras ännu störste delen af den i
Lofoten fångade fisken öfver Bergen, dit den på
nordlandska farkoster föres till de två årliga
stevnerne (fiskmarknaderna). Äfven stadens
sjöfart är betydlig. Vid slutet af Dec. 1873
egde B. en segelflotta af 247 fartyg, med en
drägtighet af tillsammans 23,020 kommersläster
och en besättning af 2,027 man. Bergens
ångbåtsflotta (62 fartyg, 8,806 läster och en
besättning af 857 man) är den största i Norge.

Värdet af B:s införsel 1874 utgjorde en summa af
29,692,000 kr., och exporten uppgick s. å. till
19,450,400 kr. Med afseende på importen är B. den
andre staden i riket och var intill 1873 med
afseende på exporten den förste. Af de utförda
varorna representerade "törfisken" ett värde af
2,744,000 kr., klippfisken 2,110,000 och sillen
10,568,800 kronor.

Från 12:te årh. har B. varit säte för en biskop,
hvars stift i början utgjordes af hela Gula
tingslag. Senare afskildes Stavangers biskopsdöme
derifrån. Det nuv. Bergens stift innefattar
södra Bergenhus amt (med undantag af Röldal),
norra Bergenhus amt och Söndmöre fogderi af
Romsdals amt.

Från gammal tid finnes en rik literatur om
Bergen. De äldre verken, t. o. m. den stora
"Bergens beskrivelse" af Edvard Edvardssön
från 1674, utgåfvos af N. Nicolaysen i
"Norske magasin" (I–III, 1858–70). Ett
utdrag af Edvardssöns verk är L. Holbergs
"Bergens beskrivelse" (1737). År 1824 utkom den
omfångsrika "Bergens beskrivelse" af L. Sagen og
H. Foss. Det nyaste verket är "Bergens historie"
af Yngvar Nielsen (1877). Y. N.

Bergen. 1) By i nederländska prov. Nord-Holland,
n. v. om staden Alkmaar. Der stod d. 19
Nov. 1799 en strid mellan en fransk-holländsk
här under general Brune och en rysk under
general Hermann, hvilken senare dervid
besegrades och togs till fånga. – 2) Stad
ön Rügen. 3,616 innev. (1871). – 3) Köping
i preussiska regeringsområdet Kassel, nära
Frankfurt a. M. 2,450 innev. (1871). Der stod
under sjuåriga kriget, d. 13 April 1759, ett
slag mellan de förbundna preussiska och engelska
arméerna under hertig Ferdinand af Braunschweig
och fransmännen under hertigen af Broglie;
de senare vunno segern.

Bergen, Karl von, prest, f. i Stockholm 1702,
filos. magister i Lund 1723, kyrkoherde i
Frillestad och Ekeby pastorat af Lunds stift
1726, är hufvudsakligen känd genom den långvariga
förföljelse, för hvilken han, med anledning af
sitt pietistiska nit, utsattes af medbröder och
förmän i stiftet. Ett oförsigtigt yttrande på
predikstolen – B. kallade ett häradsrättens
utslag okristligt – gjordes till utgångspunkt
för en mängd åtal och rättegångar mot honom. Han
försvarade sig med lugn och värdighet mot sina
fiender, hvilka dock lyckades få honom afsatt
för irrlärighet. Denne dom blef upphäfd 1752, och
B. fick åter tillträda sitt pastorat. Död 1759.

Bergen, Carl Fredrik Berndt von, skriftställare,
f. i Göteborg d. 26 Dec. 1838, blef student i
Upsala 1857 och filosofie kandidat

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free