- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
605-606

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bjerkén, Pehr af - Bjerklunda, gemensamt namn på tvänne socknar i Skara stift. Se Bjerka - Bjernede - Bjerregaard, Hans - Bjerregaard, Henrik Anker - Bjershög l. Bjeresjö - Bjertrå - Bjovulf, angelsachsisk dikt. Se Beovulf - Bjuf - Bjugg, gammalt namn på korn - Bjugg, Mattias - Bjurbäck, Olof

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

minst betecknande i målningen af den tidens
förhållanden, då Runeberg låter v. Döbeln säga:

"Två ting dock lärt mig akta läkarns yrke:
Min bräckta panna och min vän Bjerkén."


Efter i Upsala aflagd mediko-filosofisk
examen inskrefs B. 1788 såsom kirurgie studiosus
vid Kirurgiska societcten i Stockholm, men s. å.
forordnades han till sjukhusläkare vid arméns
sjukhus i Göteborg, och den skicklighet han der
ådagalade föranledde, att han beordrades till
armén i Finland, der man var i största
förlägenhet om dugliga fältläkare. Der tjenade han
till krigets slut, hvarefter han återvände till
studierna. Sedan han afslutat de medicinska
examina i Upsala och under Olof af Acrel
tjenstgjort på Serafimer-lasarettet i Stockholm, reste han
i Maj 1793 till London. Der lefde och verkade
då de öfver hela Europa kände kirurgerna John
Hunter och Henry Cline, och inom kort
tillvann sig den svenske läkaren båda dessa mäns
uppmärksamhet. Cline antog honom till sin
medhjelpare såväl i sin kliniska som i sin
privata praktik. 1796 återvände B. till
fäderneslandet, der han snart blef den högsta
auktoriteten i kirurgiska frågor. Den på beröm så
njugge Acrel lofordade hans kunskaper, och
ryktet om hans skickliga hand och stora
erfarenhet kallade honom ofta till vidt från
hufvudstaden aflägsna orter. Det var ock B.,
som den i Finland sammandragna armén
begärde att få till läkare. 1808 utnämndes han
till förste fältmedikus. Vid bataljerna var han
tillstädes på sjelfva slagfältet, förband de sårade
och verkställde midt under kanonelden de
nödvändiga kirurgiska operationerna. Samma
ömhet, som han egnade sina sårade landsmän,
egnade han ock åt sårade fångar af den fientliga
armén. – I Febr. 1809 lemnade B. Finland för
att öfvertaga den genom Schulzenheims död
ledigblifna öfverkirurgsbefattningen vid
Serafimer-lasarettet – en plats, som då kunde fyllas
endast af honom. Vetenskaps-akademien
kallade honom 1809 till sin ledamot, och flere
andra hedersbevisningar och förtroendeuppdrag
följde derefter tätt på hvarandra. Stadd på
resa till Göteborg, för att der förrätta en
operation, afled han i Jönköping d. 24 Febr.
1818. Bg.

Bjerklunda, gemensamt namn på tvänne
socknar i Skara stift. Se Bjerka.

Bjernede, namn på en kyrka och en
herregård nära Sorö på Själland. Den förra, en
rundkyrka med spetsigt tak, är ett vackert prof
på den utom Bornholm sällan förekommande
gamla kyrkformen. Hon är uppförd af sten
före 1186, af Sune Ebbeson. C. R.

Bjerregaard [-går], Hans, dansk prest och
landtekonom, f. 1766, d. 1860 som kyrkoherde
i Hjermind, nära Viborg, verkade mycket nitiskt
för trädplanteringar, bl. a. genom att hvarje år
gratis utdela omkr. 150,000 trädplantor. C. R.

Bjerregaard [-går], Henrik Anker, norsk
skald, f. 1792, tillhörde den krets af diktare,
som efter 1814 blefvo de förste bärarna af den
norska poesien. Måhända hade han under
gynsammare tidsförhållanden kunnat nå en mycket
hög ståndpunkt; nu blef han (till följd af

tryckande ämbetsgöromål m. m.) endast en skald af
lägre rang. Hans sångspel Fjeld-eventyret, med
musik af Valdemar Thrane ("Ett äfventyr i
norska fjellen", uppfördt på Djurgårdsteatern
1861), är dock ett af de norske teatrarnas mest
omtyckta repertoarstycken, och när 1820 en
enskild man utsatt ett täflingspris för en
nationalsång, vann B. detta genom sin s. k.
"krönte"-sång: Sönner af Norge, det äldgamle rige,
hvilken länge höll sig uppe, tills han under de sista
åren utträngts af Björnsons "Ja, vi elsker dette
landet!". B. utvecklade också en betydlig
verksamhet som författare inom den periodiska
pressen. Han dog 1842 som assessor i
Höjeste ret. Y. N.

Bjershög l. Bjeresjö, socken i Skåne,
Malmöhus län, Bara härad. Arealen 349 hekt. (706
tnld). 5 1/6 fm. mtl. 137 innev. (1875). Jämte
Oxie utgör det ett regalt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Bara kontrakt.

Bjertrå, socken i Vester-Norrlands län, Södra
Ångermanlands fögderi. Arealen 15,194 hekt.
(30,780 tnld). 33 31/32 ofm. och fm. mtl. 2,192
innev. (1875). Annex till Nora, Hernösands
stift, Ångermanlands östra kontrakt. – B.
härjades af ryssarna vid deras infall i
Ångermanland 1721.

Bjovulf, angelsachsisk dikt. Se Beóvulf.

Bjuf, socken i Skåne. Malmöhus län,
Luggude härad. Arealen 1,277 hekt. (3,499 tnld).
14 29/48 fm. mtl. 1,271 innev. (1875). Annex
till Norra Vram, Lunds stift, Södra Åsbo
kontrakt. – I närheten ligga trenne stenkolsfält:
Bjufs, Billesholms och Kropps.
Stenkolsbrytningen på det förstnämnda uppgår, enligt
senaste uppgifter, till omkr. 1,319 hektol. (800
tnr) om dagen.

Bjugg, gammalt namn på korn.

Bjugg, Mattias, tullförvaltare i Enköping,
f. 1750, d. 1807, har blifvit rikskunnig genom
sina befängda poeterier samt genom
Stockholmspostens af dem framkallade gyckel och begabberi.
Han var en af de misslyckade rimmare, som
svärmade kring Thorild och sökte efterlikna denne.
Atterbom, som lemnat en qvick karakteristik af
"den förryckte, men i sin förryckthet till en
viss grad genialiske tullnären i Enköping",
uppdrager följande skilnad mellan honom och en
af hans själsfränder: "Bager uppnådde, af ren
naturell, det yttersta af platthet; Bjugg
uppnådde, genom en blandning af naturell och åt
det sublima riktad sträfvan, det yttersta af
svulst." Han berättar vidare, att Bjugg, när
han ville författa något skaldeqvad, plägade i
brännhetaste sommar-middagsstunden vandra ut
ur staden och sätta sig på det i dess granskap
belägna Husberget, taga af sig mössan, låta
solens lodrätt fallande strålar genombadda den
kala hufvudskålen och dikta under en slik
omedelbar Phoebi inflytelse. – B:s af Rudbecks
"Atlantica" inspirerade qväden Skaldedigt öfver
Sverige
och Saga i Atland utkommo, det förra
1789 och det senare 1792.

Bjurbäck, Olof, biskop, född d. 26 Okt.
1750 på Bjurbäcks bruk i Värmland, upplefde
i sin ungdom åtskilliga märkliga händelser.
Genom understöd af gynnare kom han i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free