- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
663-664

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blandrata, Giorgio - Blandsäd - Blangini, Felice - Blanka, gruffält i Ramsbergs socken, Lindes bergslag. Se Strossa - Blanka, svensk drottning. Se Blanche - Blanka af Katilien. Se Blanche - Blanka vapen - Blankenberghe - Blankenburg - Blankenese - Blankett - Blanklax, zool. Se Lax - Blankläder. Se Läder - Blanko - Blank-sej, zool. Se Lyrtorsk - Blankvers - Blanqui, Jéròme Adolphe - Blanqui, Louis Auguste

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

denne lärde känna hans antitrinitariska
uppfattning, upphörde vänskapen dem emellan. B.
lemnade då Génève 1558 och for till Polen.
Fördrifven derifrån till följd af Calvins
stämplingar, begaf han sig 1563 till Siebenbürgen,
der han utbredde socianisinen och förskaffade
unitarierna religionsfrihet. B. utgaf åtskilliga
antitrinitariska skrifter. Han mördades 1590
af sin brorson, en fanatisk katolik.

Blandsäd, landtbr., två eller flere till mognad
afsedda sädesslag, odlade i blandning med
hvarandra. I de mellerste delarna af Sverige odlas
vanligen på jord, som ej fullt passar för korn,
detta sädesslag i blandning med hafre. Det är
denna blandning, som här allmänt benämnes
blandsäd. Skörden förbrukas mestadels till
boskapsfoder. I de södra och vestra landskapen
odlas vårråg och hafre såsom blandsäd, å
andra orter deremot höstråg och hösthvete o. s. v.
– Då två olika säden sås blandade med
hvarandra, kallas detta tvåbland; då tre, fyra och
fem sås tillsammans, kallas det trebland,
fyrbland och fembland. – Vid all
blandsädessådd, efter hvilken man afser att taga mogen skörd,
måste tillses, att de säden, som blandas med
hvarandra, mogna samtidigt. Fördelen af
blandsädesodling består deri, att åtskilliga växter
trifvas bättre, då de få växa blandade med
hvarandra, än då de förekomma hvar för sig. De
hafva i förra fallet lättare tillgång på näring,
emedan de hvar för sig icke fordra alldeles
samma ämnen eller lika mycket af dem, och
om väderleken blir missgynnande för det ena
sädet, kan den vara det mindre för det andra
o. s. v., hvadan blandsädesskördarna i
allmänhet anses säkrare än de enbart odlade sädena.
Till grönfoder odlas ofta olika säden blandade,
stundom 4–5 särskilda slag, och deraf
erhållas å kraftig jord de rikaste och mest gifvande
foderskördar; men sådana skördar benämnas i
allmänhet icke blandsäd. J. A.

Blangini [blandjini], Felice, italiensk
kompositör, f. 1781, d. 1842, blef 1805
kapellmästare i München, 1809 i Kassel och 1814 i
Paris. Hans operor (Zélie et Terville,
Nephtali, Encore un tour de calife
) utmärka sig för
naturligt melodiskt behag, men äro bristfälliga
från dramatisk synpunkt. Hans sånger blefvo
mycket omtyckta och förskaffade honom
tillnamnet "den musikaliske Anakreon". A. L.

Blanka, gruffält i Ramsbergs socken, Lindes
bergslag. Se Strossa.

Blanka, svensk drottning. Se Blanche.

Blanka af Kastilien. Se Blanche.

Blanka vapen, krigsv., gemensam benämning
på de anfallsvapen, som användas för att
utdela hugg och stötar.

Blankenberghe, fiskareby i belgiska prov.
Vest-Flandern, vid Nordsjön, 15 kilom. (2 mil)
n. ö. om Ostende. Sedan 1840 en flitigt besökt
badort.

Blankenburg. 1) Krets i hertigdömet
Braunschweig. 475 qv.-kilom. (8,6 qv.-mil). 22,537
innev. (1871). Fordom sjelfständigt grefskap.
– 2) Hufvudstad i nämnde krets, vackert
belägen vid Harz. 3,911 innev. (1871). – 3) B.
eller Blankenberg, stad i

Schwarzburg-Rudolstadt, vid floden Rinne. 1,530 innev. (1871).
Kallvatten-kuranstalt.

Blankenese, vackert belägen by i preussiska
regeringsområdet Schleswig, vid Elbe, nära
Altona. 3,326 innev. (1871). Hufvudstation för
nordsjöfisket.

Blankett (Fr. blanquette, af blanc, hvit, ren),
ett stycke papper, som innehåller vissa allmänna
uppgifter, bestämmelser, fraser o. d. i tryck, med
tomrum för det mera speciella innehållet.

Blanklax, zool. Se Lax.

Blankläder. Se Läder.

Blanko, Sp. blanco, hvit; icke ifyldt ställe
på vexlar, fullmakter m. m. – Blanko-accept,
godkännandet af en vexel, utan att
emottagaren är skyldig beloppet. – Blanko-kredit,
öppen, på personligt förtroende grundad kredit,
till följd af hvilken en person eger rättighet
att till ett visst belopp draga vexlar på en
annan, utan att hafva något att fordra af denne.
Endossement in blanko, påteckning å
baksidan af en vexel, hvarvid endast
endossatens namn utsättes, men icke den persons, på
hvilken vexeln transporteras.

Blank-sej, zool. Se Lyrtorsk.

Blankvers (Eng. blank verses), orimmade
femfotade jamber; orimmad vers i allmänhet.

Blanqui [blangki]. 1. Jérôme Adolphe B.,
fransk nationalekonom, f. 1798 i Nizza, d. 1854
i Paris, blef 1825 lärare vid handelsskolan i
Paris och öppnade s. å. talrikt besökta
föreläsningar i Athenéum. 1830 blef han direktör
för nämnda handelsskola och 1833 professor
vid "Conservatoire des arts et métiers". 1838
sändes han af "Académie des sciences morales
et politiques" till Corsica för att studera öns
ekonomiska ställning och 1839 i enahanda syfte
till Alger. Han företog dessutom flere andra
vetenskapliga resor. B. utgaf bl. a. Histoire de
l’économie politique en Europe, depuis les anciens
jusqu’à nos jours
(1838, 4:de uppl. 1860) och
Considérations sur l’état social des populations
de la Turquie d’Europe
(1843). Han var en
vän af frihandeln och stod i åsigter nära
socialismen. – 2. Louis Auguste B., den
förres bror, fransk revolutionsman, föddes i
Nizza 1805. I sina studier, som riktades än åt
juridiken och än åt läkare-vetenskapen, röjde
han mycken vacklan, men för stämplingar visade
han tidigt en okuflig böjelse. Under de senaste
femtio åren har det näppeligen funnits ett enda
franskt hemligt sällskap, med styrelsens eller
samhällets omskapning i sigte, hvilket icke
räknat honom som medlem. För sin tapperhet
under Juli-dagarna 1830 fick han Juli-korset; men
snart uppträdde han så fientligt mot
borgare-konungadömet, att han ett par gånger blef satt
i fängelse. Den allmänna amnestien 1837 gaf
honom friheten och dermed nya tillfällen att
konspirera. Af spillrorna efter upplösta
revolutionära sällskap bildade han ett nytt, La
société des saisons
(årstidernas klubb), hvilket
under hans och Barbès’ ledning gjorde det
dumdristiga upprorsförsöket d. 12 Maj 1839. Han
dömdes derför till döden (Jan. 1840), men
straffet förvandlades till lifstidsfängelse. Knappt
hade Februari-revolutionen 1848 öppnat hans

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0340.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free