- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
691-692

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Blockad - Blockhus - Blockhusudden - Blocksberg - Blockskepp - Block-stropp, sjöv. Se Block - Blocktyg - Blod

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stationerade krigsskepp är så innesluten, att intet
handelsfartyg utan fara kan försöka att löpa in
i eller ut ur henne, samt de neutrala makterna
derom blifvit "notificerade", eger, enligt
folkrätten, den blockerande rätt att uppbringa hvarje
neutralt fartyg, som försöker löpa in i eller,
efter en viss frist från blockadens början, ut
ur hamnen. Hvarje fartyg, destineradt till en
hamn, hvars blockad är notificerad och effektiv,
anses såsom blockadbrytare och får
uppbringas. Jfr Krigskontraband. R. P.

Blockhus. 1. Befästningsk. Täckta, med
skottgluggar försedda byggnader af sten eller trä,
hvilka bruka anläggas för att användas till
samlingsplatser i den s. k. "betäckta vägen" i
fästningar, för att tjena såsom slutvärn i
förskansningar, såsom sjelfständiga verk på mycket
beherskande punkter eller såsom vakthus för
vinterposteringar. Taket göres af starka bjelkar,
timmer eller jernvägsskenor samt faskiner och
jordfyllning, väggarna byggas mestadels af liggande
timmer med hophuggna knutar eller af pålverk
(stående timmer). För att minska den fientliga
eldens verkan å blockhus förser man dem ofta med
omgifvande graf, från hvilken jorden kastas upp
mot väggarna. Utanför ingångarna göras rymliga
tamburer och pålverk, från hvilka egen styrkas
återtåg till blockhuset kan skyddas och
blockhusväggarna sidoförsvaras. Planutstakningen
har antingen rektangulär form eller korsform
eller ock in- och utgående (hälst räta) vinklar.
Då blockhus anlägges såsom sjelfständigt verk
eller vakthus, måste det inrättas mera
omsorgsfullt, afdelas i flere rum och inrymma alla
under sådana förhållanden nödiga förråd. –
Amerikas nybyggare hade förr i närheten af sina
boningar s. k. "blockhus", af trädstammar
hoptimrade hus, hvilka tjenade som försvarsverk under
indianernas anfall. G. U.

2. Sjöv. Se Block.

Blockhusudden, den sydligaste delen af
Djurgården vid Stockholm, hade fordom en skans
(ett blockhus) till inloppets försvar och blef på
1600-talet en tullstation, der "bompenningar"
uppburos för inrikes gående fartyg efter deras
lästetal och storlek. Vid nuvarande
tullinspektörens afgång skall B. upphöra att vara
tullstation.

Blocksberg, namn på flere berg i Tyskland,
förekommer särskildt som benämning på
Brocken, den högste delen af Harz, enligt folktron
hexornas mötesplats under Valborgsmässe-natten.

Blockskepp, sjöv., vanligen ett till egentligt
krigsbruk oanvändbart, otackladt större
krigsskepp, som, försedt med kanoner, nyttjas till
försvaret af en hamn eller som vaktskepp, fång-
eller sjukfartyg. Jfr Holk. R. P.

Block-stropp, sjöv. Se Block.

Blocktyg, mek., en hissmaskin, sammansatt
af flere med hvarandra förbundna block. Äro
blocken förenade på det sätt, som fig. 1 visar,
kallas maskinen ett potensblocktyg. Detta
utgöres af lösa block a, a’, a"..., kring hvilka
gå linor, med den öfre änden fästa vid närmast
öfver varande block och upptill vid de fäste
stödpunkterna b, b’, b"... Lasten, som skall

uppfordras, verkar vid Q, kraften deremot vid P
Blocket a uppbär hela lasten, blocket a’ hälften
af densamma, blocket a" fjerdedelen o. s. v.
Har man, såsom, vid fig. 1 är antaget, tre lösa
block, blifver den kraft (P), som vid ett
potensblocktyg är nödvändig för att hålla motvigt med
lasten Q, hälften af 1/4 Q eller 1/8 Q = 1/23 Q,
och i allmänhet, om man har n lösa block,
P = 1/2n Q. Härvid är likväl icke afseende
fäst hvarken vid blockens egen vigt eller vid
friktionen eller vid linornas styfhet. – Vid
andra inom den praktiska mekaniken använda
blocktyg har man två blocksystem, det ena
fast och det andra rörligt. Fig. 2 visar exempel

illustration placeholder
Fig. 1.
illustration placeholder
Fig. 2.


på ett sådant blocktyg, sedt från två olika
sidor: A är det fasta, B det rörliga blocket.
Hvart och ett af dessa innehåller tre
blockskifvor. En lina går öfver blocken och är med
öfre änden fäst vid a, under det att kraften P
verkar vid dess andre ände. Lasten Q verkar
vid det rörliga blocket. Enär spänningen måste
vara lika stor i alla delar af linan, har man i
detta fall P = 1/6 Q och i allmänhet, om n är
antalet blockskifvor i båda blocken tillsammans,
P = 1/n Q. – Vid blocktyg, lika väl som vid
andra maskiner, förlorar man i hastighet hvad
man vinner i kraft, så att t. ex. vid det i fig.
2 afbildade blocktyget lasten Q höjes endast
med 1/6 af den hastighet, hvarmed linan
framföres genom verkan af kraften P. Jfr Block,
skeppsb. G. R. D.

Blod, fysiol., den vätska, som fyller
menniskans och djurens hjerta och ådror samt under
lifvet ständigt rör sig genom dem. Denna
vätska är något simmig och klibbig, tyngre än
vatten, till färgen än ljust skarlakansröd
(arterielt blod), än mörkröd (venöst blod) och nästan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0354.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free