- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
937-938

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boskapspest l. Kreaturspest - Boskapsskötsel. Se Får-, Get-, Häst-, Nötkreaturs- och Svinkreatursskötsel - Boskifte, jur. - Boskilnad, jur. - Boskovitz, stad i mähriske kretsen Brünn - Bosna, turkiskt landskap. Se Bosnien - Bosna, biflod till Save - Bosna-Seraj l. Serajevo, hufvudstad i Bosnien - Bosniaker, de slaviske innevånarna i Bosnien - Bosniaker, ett med lansar väpnadt lätt preussiskt rytteri-regemente - Bosnien l. Bosna, turkiskt landskap - Boso, konung af Burgund - Boson l. Bosson, Jösse, Tord Bondes baneman. Se Bonde, Tord - Bosporos, Trakiska bosporos - Bosquet, Fr. lund, lustpark

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

anvisningar för kommunalinyndiglieter,
veterinärer och k. maj:ts befallningshafvande"
angående ifrågavarande åtgärder – af
Sundhetskollegium utgifven i en särskild bok.

Det är ej endast nötkreatur, som angripas af
boskapspest, utan äfven andra idislande djur,
såsom får, getter, gaseller, yak, bison,
antiloper och hjortar. C. A. L.

Boskapsskötsel. Se Får-, Get-, Häst-,
Nötkreaturs-
och Svinkreatursskötsel.

Boskifte, jur., nyttjades i de gamle
landskapslagarna för att beteckna antingen delning
af egendom, som genom brott var förverkad,
eller delning af död mans qvarlåtenskap. I den
förra betydelsen har ordets användning
längesedan upphört; i den senare begagnas det ännu
någon gång i dagligt tal, men är i det juridiska
språkbruket utträngdt af arfskifte. E. V. N.

Boskilnad, jur., en på den ene makens
begäran företagen rättslig åtgärd, som innebär
upphäfvandet af den gemensamma
egendomsförvaltningen i boet. Boskilnad sökes hos underrätten
i den ort, der makarna äro boende
(mantalsskrifna). Hustrun eger rätt att söka boskilnad,
såväl då mannen vanvårdar egendomen eller,
genom att öfvergifva boet eller förklaras
omyndig, blir ur stånd att sköta densamma, som äfven
då hon vill söka skydd mot anspråk af
fordringsegare, hvilka hon ej är skyldig att
tillfredsställa. I senare fallet kan hon antingen
åsyfta att bevara egendom, som hon redan eger
– vare sig blott enskild egendom eller
derjämte andel i egendom, som är gemensam för
henne och mannen – i hvilken händelse
boskilnadsansökningen tillika innebär begäran om
undanskiftande (se d. o.), eller ock afse
endast skydd för tillgångar, som i framtiden kunna
vinnas. Mannen eger rätt till boskilnad, endast
om han önskar skydda sin enskilda egendom
från att användas till betalning af hustruns
enskilda skuld. Parter i ett boskilnadsmål äro i
egentlig mening endast makarna. Men enär
äfven fordringsegarna kunna vara intresserade
i detsamma, näml. med afseende på sättet för
boskilnadens utförande, skola de genom
offentlig stämning sättas i tillfälle att yttra sig i
saken. Såsom faktiskt grundlag för
boskilnadsfrågans bedömande skall en uppteckning af
makarnas bo upprättas och af dem med ed
bekräftas. Derefter afgör rätten den väckta
frågan med skyldigt afseende på samtlige
parternas rätt. När boskilnad vunnits, förvaltas
hvardera makens egendom för sig, och hustrun eger
att antingen ensam förvalta sin egendom eller
dertill erhålla biträde af en "god man", som
rätten på hennes begäran förordnar. I regeln
blifver vidare, räknadt från den dag
boskilnaden söktes, all egendomsgemensamhet upphäfd.
Endast sådan egendom, som makarna genom
samfäldt arbete förvärfva, blir deras
gemensamma tillhörighet. De skulder, som efteråt
uppstå, blifva äfven enskilda, såvida de ej
åtagas gemensamt eller göras till gemensam nytta.
Boskilnaden kan upphäfvas genom en
öfverenskommelse mellan makarna, hvilken dock, för
att gälla i förhållande till fordringsegare, bör

göras skriftlig, ingifvas till rätten och kungöras
i Post- och inrikes tidningar. E. V. N.

Boskovitz, stad i mähriske kretsen Brünn, vid
Biela-floden. Omkr. 4,000 innev., hälften judar.
Betydlig industri, brunkolsgrufvor.

Bosna, turkiskt landskap. Se Bosnien.

Bosna, biflod till Save.

Bosna-Seraj l. Serajevo, hufvudstad i
Bosnien, vid floden Migliazza. Omkr. 40,000 innev.
Det är vackert bygdt, har 100 moskéer, flere
kristna kyrkor och en seralj samt är
medelpunkten för Bosniens industri och handel. Säte
för en turkisk general-guvernör.

Bosniaker. 1. De slaviske innevånarna i
Bosnien. – 2. Ett med lansar väpnadt lätt
preussiskt rytteri-regemente, som upprättades 1745
af Fredrik II. Efter freden i Tilsit (1807)
trädde ulanerna i bosniakernas ställe.

Bosnien l. Bosna, turkiskt landskap, som
tillsammans med turkiska Kroatien, Herzegovina och
det forna Rascien (paschalikatet Novibazar)
bildar ett ejalet (guvernörskap). Det sträcker sig
mellan 42° 30’ och 45° 15’ n. br. I n. skiljes
det från Österrike genom Unna och Save, i ö.
från Serbien genom Drina, och i s. från
Albanien genom Skardag; vidare gränsar det i s. till
Montenegro samt i v. till Dalmatien och
Adriatiska hafvet. Arealen 60,050 qv.-kilom. (1,100
qv.-mil). Omkr. 1,250,000 innev., bland hvilka
omkr, 708,000 äro kristna (rajahs), omkr. 437,000
muhammedaner och omkr. 6,000. judar. –
Dinariske alpernas åsar genomstryka landet från
n. v. till s. ö. Hufvudlutningen är mot n. till
floden Save, hvars bifloder från s., Unna,
Verbas, Bosna och Drina, delvis äro segelbara. Till
Adriatiska hafvet går Narenta. B. är ett
skogland med mildt och sundt klimat. Fruktträd och
kastanjer växa i ymnighet. Vin, tobak och
hampa odlas. Stark boskapsskötsel drifves.
Industrien är obetydlig. Bergen äro rika på
metaller, men bergsbruket är uselt. Landet lider
brist på farbara vägar. Störste delen af
befolkningen utgöres af bosniaker, hvilka äro
antingen muhammedaner eller grekiska katoliker.
Dernäst komma kroater och serber, som äro
antingen grekiska eller romerska katoliker.
Städer: Bosna-Seraj l. Serajevo, hufvudstad, Burud
l. Turkiska Brod, Zvornik och Jaitza.
Fästningar: Trebinje, Banjaluka, Mostar och Novibazar.

Boso, konung af Burgund, blef 871 af sin
svåger, Karl den skallige af Frankrike, utnämnd
till hertig af Provence och 876 till ståthållare
i Italien. Han stiftade 879 det nyburgundska
eller cis-juranska riket, som omfattade Provence,
Dauphiné, Savojen, trakten kring Lyon och
Franche-Comté. Död 887.

Boson l. Bosson, Jösse, Tord Bondes
baneman. Se Bonde, Tord.

Bosporos (Grek., "boskapsvad", Lat.
bosporus), en hos grekerna ganska ofta använd
benämning på smala sund. De mest kända äro:
Trakiska bosporos l. Konstantinopolitanska
sundet, mellan Svarta hafvet och Marmorasjön,
samt Kimmeriska bosporos l. Kaffasundet,
mellan Svarta hafvet och Asovske sjön.

Bosquet [boske], Fr. (jfr T. busch och Sv.
buske) lund, lustpark.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:11 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free