- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
1033-1034

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brakycefal l. Brachycephal ("kortskalle") - Brakygraf, snabbskrifvare - Brakykatalektisk, metr. - Brakylogi, korthet i uttryck - Bram, sjöv. - Brama, zool. Se Hafs-braxen - Brama, Braman, Bramanism. Se Brahman - Bramah, Joseph - Bramahlås, mek. Se Bramah - Braman, indisk gudomlighet. Se Brahman - Bramante, italiensk arkitekt. Se Lazzari - Bramarbas, skräflare, slagskämpe - Bramer, Leonard - Bramin, Brahmaprest. Se Brahman - Bramknap, sjöv. - Bramsegel, sjöv. Se Bram - Bramsegels-kultje, sjöv. Se Kultje - Bramstedt, köping i preussiska regeringsområdet Schleswig - Branca, Geatano - Brancardiers-kompanier - Branche, Fr., egentl. en gren af ett träd; specialitet, fack, affärsgren - Branchos, Grek. mytol. - Brancos, handelst. - Brand, bot. Se Ustilagineæ - Brand, patol.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kort hufvudskål. Motsatsen är dolikocefal,
långskalle. – Brakycefali, egenskapen att
vara brakycefal. Se Hufvudskål.

Brakygraf (af Grek. brachys, kort, och
graphein, skrifva), snabbskrifvare. – Brakygrafi,
konsten att skrifva med förkortningar. (Jfr
Stenografi.)

Brakykatalektisk (af Grek. brachys, kort,
och katalegein, upphöra), metr., ofullständig,
afbruten; säges om en vers, som i slutet saknar en
fot. (Jfr Katalektisk.)

Brakylogi (af Grek. brachys, kort, och logos,
tal), korthet i uttryck; särskildt den retoriska
figur, som består deri att ett till framställandet
af en tanke erforderligt element skenbart
utelemnats; nyttjas äfven om den dunkelhet, som
uppstår derigenom att ett uttryck allt för
mycket sammantränges. (Jfr Lakonism).

Bram, sjöv., sammansättningsled i namn på
tåg o. s. v., som tillhöra bramseglet,
bramrån och bramstången. – Bramsegel, det
tredje eller, på fartyg med dubbla märsrår, det
fjerde seglet från däck. – Ifrågavarande föremål
benämnas derjämte, efter sin mast,
förbramstång, storbramsalning, kryssbramvant o. s. v.
På stora handelsfartyg finnas ibland dubbla
bramsegel, det ena öfver det andra, båda
sittande på bramstången. Jfr Boven, Segel
och Tackling. R. N.

Brama, zool. Se Hafs-braxen.

Brama, Braman, Bramanism. Se
Brahman.

Bramah, Joseph, engelsk mekanikus,
uppfann 1796 den hydrauliska pressen,
hvilken derför efter honom äfven kallas "Bramah’s
press", samt ett kombinationslås, det s. k.
Bramahlåset, hvilket erbjuder säkerhet såväl mot
dyrkning som mot våld.

Bramahlås, mek. Se Bramah.

Braman, indisk gudomlighet. Se Brahman.

Bramante, italiensk arkitekt. Se Lazzari.

Bramarbas (af Sp. och Prov. bramar, skria,
jfr Fornhögt. breman, ryta), skräflare,
slagskämpe; en storpratare i ett af Holbergs
lustspel. – Bramarbasera, skryta, skräfla.

Bramer, Leonard, holländsk målare, f. i
Delft 1596, d. 1660, fick sin utbildning i Paris
och Rom, men påminner i sina arbeten så mycket
om Rembrandt, att man ansett honom för dennes
lärjunge. Han egde en viss böjelse för det
äfventyrliga och framställde gerna eldsvådor,
underjordiska grottor i månsken eller
fackelbelysning o. s. v. Bland hans förnämsta verk
må nämnas Skattgräfvarna, Lazari uppväckande
samt 72 i tusch utförda skisser till
Eulenspiegels historia. I Stockholms nationalmuseum
finnes af honom en Kristi födelse med
herdarnas tillbedjan.


Bramin, Brahmaprest. Se Brahman.

Bramknap, sjöv., det ställe på bramstången,
der bramgodset (vant, barduner, stag) har sin
plats.

Bramsegel, sjöv. Se Bram.

Bramsegels-kultje, sjöv. Se Kultje.

Bramstedt, köping i preussiska
regeringsområdet Schleswig, vid floden Brame. 1,980
innev. (1875). Betydlig boskapsskötsel. Der

föddes skalden Fr. L. v. Stolberg 1750 och
astronomen Schumacher 1780.

Branca, Gaetano, italiensk geograf, f. 1834,
d. 1871, var först i lära hos en bokhandlare i Wien,
men egnade sig snart vid dervarande universitet
uteslutande åt studium af geografi och historia.
Efter återkomsten till Italien (1859) erhöll han
en professur i dessa ämnen vid lyceum i
Brescia, hvilken plats han 1860 utbytte mot en dylik
vid "Collegio militare" i Milano. 1870
kallades han till sekreterare i det italienska
geografiska sällskapet, men kom aldrig att tillträda
denne plats. Af hans skrifter böra nämnas:
Geografia elementare (1868), Dizionario
geografico universale, Storia della geografia
(2:dra
uppl. 1869), Bibliografia storica d’ogni nazione
(1862) och Bibliografia geografica dei paesi non
europei.


Brancardiers-kompanier [brangkardie-; af
Fr. brancard, bår] kallades några af Napoleon
1813 upprättade truppafdelningar, som hade
till ändamål att på slagfältet samla döda och
sårade samt bringa dem i säkerhet. Jfr
Ambulans.

Branche [brangsch], Fr., egentl. en gren af
ett träd; specialitet, fack, affärsgren.

Branchos, Grek. mytol., en son af Apollo,
hade af sin fader fått siaregåfva samt vården
af templet i Didyme sig anförtrodd. Hans
ättlingar, som kallades branchider,
öfverlemnade vid Xerxes’ infall i Grekland
tempelskatten till denne konung och flyttade sedan, af
fruktan för sina landsmän, till Baktrien.

Brancos, Port. (af branco, hvit). handelst.,
egentl. "de hvite"; ett slags hvitt råsocker.

Brand. 1. Bot. Se Ustilaginese.

2. Patol. Brand (kallbrand, gangraena,
necrosis, sphacelus
) är en lokal död, d. v. s.
ett fullständigt upphörande af hvarje
lifsverksamhet i en större eller mindre del af
organismen. Den brandige delen undergår i
allmänhet, när han består af mjuka väfnader och
är utsatt för luftens tillträde, en mer eller
mindre hög grad af förruttnelse och utvecklar till
följd deraf en mer eller mindre svår stank.
När branden försiggår i bensystemet (nekros),
eller i inre delar, dit luften icke kan tränga,
t. ex. i hjernan (ramollition), kan all
förruttnelse och stank uteblifva. Den brandige delen
kan för öfrigt vara genomdränkt af vätskor och
undergå uppmjukning och sönderfallning,
fuktig brand, eller kan den intorka och skrumpna,
torr brand (mumifikation). Branden kan
intressera en hel kroppsdel eller ett helt organ
eller endast en mindre del deraf; i senare fallet
kan den uppträda såväl vid ytan som i det
inre. Den kan utbreda sig diffust eller blifva
begränsad. I senare fallet uppstår i
omgifningen, i en bredare eller smalare zon
(begränsningszon, demarkationslinie), genom den
retning, som det afdöda partiet utöfvar, en ökad
lifsverksamhet, hvilken stegras till inflammation;
under varbildning försiggår då här en
smältning af väfnaderna, hvarigenom den brandige
delen lösgöres och kan frånskiljas. Det
qvarblifvande såret kan sedan läkas på vanligt sätt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:11 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfab/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free