Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 1077-1078 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braunschweig-grönt, kem. - Braunschweig-mumma, en mörkbrun, tjock och besk öldryck - Brauronia, Grek. mytol. - Braut-Anund (Fronnord. Braut-Önundr), en af yngligasagans Upsalakonungar. Se Anund - Brauwer, A., holländsk målare. Se Brouwer - Brava (Barava), stad på Afrikas östra kust - Brava l. San Jão, en af Capoverdi-öarna - Bravad, trots öfversitteri - Bravo, fem. brava, plur. bravi, brave, Ital., bifallsrop - Bravo-Murillo, Gonzalez - Bravur, tapperhet, djerfhet, utmärkt konstfärdighet - Braxen, Abramis, zool.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestående målarefärg, som fås genom fällning
af kopparsulfat eller kopparklorid med
sodalösning. Jfr Berggrönt. P. T. C.

Braunschweig-mumma, en mörkbrun, tjock
och besk öldryck, som 1492 lär hafva blifvit
uppfunnen af Kristian Mumme i Braunschweig.

Brauronia, Grek. mytol., ett af Artemis’
(Dianas) tillnamn, af Brauron, der gudinnan
hade ett tempel. I detta fans hennes äldsta bild,
hvilken enligt sagan blifvit ditförd af Iphigenia.
Den brauroniska Artemis’ fest, som firades
hvart femte år i Attika, var en mildrad form
af de gamla menniskooffren och bestod deri
att unga flickor, klädda i saffransgula drägter,
invigdes åt den jungfruliga gudinnan.

Braut-Anund (Fornnord. Braut-Önundr), en
af ynglingasagans Upsalakonungar. Se Anund.

Brauwer, A., holländsk målare. Se Brouwer.

Brava (Barava), stad på Afrikas östra kust,
i Somali-landet. Omkr. 5,000 innev., hvilka till
större delen drifva slafhandel. Mycket besökta
marknader. B. grundades af araberna och
erkänner sedan 1837 Sansibars öfverhöghet.

Brava l. San Jão, en af Capoverdi-öarna.
Omkr. 4,000 innev., mest hvita. Tvänne hamnar
och en mineralkälla (Fonte de vinagre). Öns
förnämsta ort är São Baptista.

Bravad (Fr. bravade, af brave, tapper), trots,
öfversitteri. – Bravera, trotsa, stoltsera.

Bravo, fem. brava, plur. bravi, brave, Ital.
(egentl. god, duglig, modig, rättskaffens, skicklig),
bifallsrop: bra! utmärkt! Superl. Bravissimo.
– Bravo, pl. bravi, förskönande benämning på
bofvar, som låta lega sig till mord och andra
brott (jfr Bandit).

Bravo-Murillo [-riljå], Gonzalez, spansk
statsman, f. 1803, blef 1825 advokat i Sevilla
och 1834 fiskal i Caceres, men trädde 1835, då
progressisterna kommo till makten, ur statens
tjenst och blef redaktör för "Boletin de
jurisprudencia", var 1836 någon tid sekreterare i
justitiedepartementet och invaldes 1837 i andre
kammaren, der han uppträdde som en
motståndare till det radikala partiet. Efter
revolutionen 1841 flydde han till Frankrike, hvarifrån
han 1843 återvände. 1847 blef han
justitieminister, och 1851 trädde han i spetsen för ett
nybildadt reaktionärt kabinett. 1852 afgick han
som ministerpresident och blef kolonialminister.
1854 tvang revolutionen honom att lemna
Spanien, men han återkom 1856 och blef 1864 å
nyo ministerpresident. Genom sin politik
bidrog han i betydande mån till monarkiens
störtande 1868. Nämnda år begaf han sig till
Frankrike, der han dog 1871.

Bravur (Fr. bravoure, af brave, tapper,
hederlig), tapperhet, djerfhet, utmärkt
konstfärdighet. – Bravur-aria, musikt., svår aria, i
hvilken den sjungande har tillfälle att utveckla
en större skicklighet.

Braxen, Abramis, zool.

1. De i Skandinavien förekommande arterna
af fiskslägtet braxen kunna särskiljas enligt
följande schema:

A.	Antalet af sidoliniens fjäll mindre än 50; två rader tänder på hvarje nedre svalgben: Björkna (Abramis blicca).
B.	Antalet af sidoliniens fjäll större än 50; en rad tänder på hvarje nedre svalgben.
a.		Ryggkanten af stjerten (bakom ryggfenan) kölad: Vimma (Abramis vimba).
b.		Ryggkanten bakom ryggfenan rundad (utan skarp köl).
alpha.			Antalet af analfenans strålar 26–30: Braxen (Abramis brama).
[beta].			Antalet af analfenans strålar omkring 40: Flira (Abramis ballerus).

Utom dessa förekommer emellertid i Sverige
(Dalarna) en form, som fått namnet Abramis
Leuckartii och som anses vara en bastard mellan
en braxen-art, braxen eller björknan, och mört
eller sarf. Han liknar björknan, men skiljer
sig från henne derigenom att han har en
kortare analfena, med allenast omkr. 18 strålar, och
derigenom att kölen mellan anal- och bukfenorna
täckes af fjäll i stället för att i kanten vara
bar, såsom på öfriga braxen-arter.

2. Fisk-arten braxen (Abramis brama) är
en af våra störste och såsom födoämne mest
omtyckte karpfiskar. Hans kropp är hög, med

nästan
puckel-likt böjd
ryggform; största
kroppshöjden
är ungefär en
tredjedel af
kroppens
längd, stjerfenan med sina flikar inberäknad. Hufvudet är
litet, dock jämförelsevis större än på någon
annan af de hos oss förekommande större
arterna af detta slägte, utom vimman. Fenorna
äro kraftiga. Den höga ryggfenan har sin plats
straxt framom den vågräta höjden öfver
analfenans början. Stjertfenans flikar äro, som
vanligt i detta slägte, olika; den nedre fliken är
längst. Sidolinien, i hvilken antalet af fjäll är
51–55, löper något nedom kroppens midtlinie,
i en böjning, som är parallel med kroppens
bukrand. Braxens färg är metallglänsande
gröngul på sidorna; ryggen är grönsvart;
frambuken har anstrykning af rödt, den öfriga buken
är hvit; fenorna äro svartblåa; iris är gul med
en svart fläck upptill. De yngre braxnarna bära
dock silfverglans i st. f. den mässingsfärg, som
utmärker de äldre och som blifver ännu
mörkare i sjöar, der vattnets och bottnens färger
äro mörka.

Braxen lefver ett sällskapligt lif. Han är
ganska allmän i södra och mellersta Sveriges
sjöar och sakta rinnande strömmar, hälst der
bottnen är lerig eller dyig. Han förekommer
äfven i Östersjöns vikar, der vattnet är föga
salt, ehuru han der ej synes uppnå sin fulla
tillväxt och ej häller blifver så fet som i
insjöarna. Lämplig beskaffenhet af sjöbottnen är
det vigtigaste vilkoret för att braxen skall trifvas
i ett vatten. Han är nämligen van att söka sin
föda (maskar, insektlarver och andra animaliska
äfvensom vegetabiliska ämnen) under rotande i
bottenslammet, hälst der det efter honom
benämnda braxengräset (Isoëtes lacustris) växer.
Under detta sökande uppgrundar han vattnet,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>