Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brom, kem. - Broman, Erland Karlsson - Broman, Fredrik Konrad - Broman, Anders Jakob - Bromatografi, beskrifning öfver näringsmedlen - Bromatometer, ett instrument, hvarmed man afmäter lifsförnödenheter för personer, som måste iakttaga en sträng diet - Bromberg (Polska Bydgoszcz). 1. Preussiskt regeringsområde. - 2. Stad - Bromberg-kanalen, mellan Oder och Weichsel - Brome, Richard - Bromeliaceæ, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
staterna beredas betydande mängder af denna
metalloid.
Bromen, hvars atomvigt är 80 och tecknas Br,
liknar i kemiska förhållanden mest klor och jod.
Liksom dessa grundämnen förenas det med väte
till en sur, gasformig kropp, kallad
bromvätesyra, hvilken i alla kemiska förhållanden är
en basisk syra, sammansatt enligt formeln HBr.
Bromvätesyran upplöses rikligen i vatten, och
denna lösning upplöser metaller och oxider samt
sönderdelar kolsyrade salter. Dervid uppstå
brommetaller, hvilka höra till den klass af
föreningar, som kallas haloidsalter. Brommetallerna
äro i de flesta fall lösliga i vatten. Med syre
förenas brom ej direkt; deremot bildas, vid
inverkan deraf på starka baser, brommetaller och
salter af en enbasisk syra, bromsyra, HBrO3.
Några andra bromsyror äro ej med säkerhet
bekanta. P. T. C.
1. Broman, Erland Karlsson, friherre,
Fredrik I:s gunstling, föddes 1704 å Bergby
i Vendels socken i Upland, kom i egenskap
af hofjunkare tidigt i beröring med nämnde
konung, hos hvilken han kom i stor ynnest, i
synnerhet genom sin beredvillighet att tjena
som underhandlare i hans kärleksaffärer. 1734
utnämndes han, utom förslaget, till assessor i
Kommerskollegium, hvilken lagstridiga åtgärd
vållade en häftig tvist mellan konungen och
rådet samt af detta drogs under ständerna,
hvilka dock läto vid utnämningen bero. Under
partistriderna höll sig B. företrädesvis till
hattarna och var, till följd af sitt muntra lynne
och intagande umgängessätt, sjelfskrifven värd
vid partiets "korruptions-middagar". 1739 blef
han kommerseråd och 1741 hofmarskalk. Vid
riksdagen 1746–47 var han ifrågasatt till
riksråd, men "ville hällre stanna hos konungen för
att gå honom till hända". Presteståndet
anmälde honom för denna "nitfulla kärlek" till
någon annan utmärkelse. 1747 utnämndes han
derför till president i Kommerskollegium och
blef s. å. friherre. Sitt inflytande hos
konungen begagnade han till att utpressa mutor af
tjenstsökande. Men såväl de på detta sätt
förvärfvade penningarna som all hans öfriga
förmögenhet bortslösades på sinliga njutningar
eller genom öfverdrifven hjelpsamhet, och B.
dog fattig 1757.
2. Broman, Fredrik Konrad, den förres
brorson, rikshistoriograf, f. 1758 på Svartsjö,
blef 1782 amanuens i Antiqvitetskollegium och
1792 rikshistoriograf. Död 1800. År 1786 vann
han K. vitterhets historie och antiqvitets
akademiens stora pris för afhandlingen Om de
fordna adeliga värdigheter, jarlar m. fl. i
Sverige (tryckt i nämnda akademis handlingar s. å,).
Dessutom författade han Anteckningar i svenska
kyrkohistorien (1782), Bref om de skyldigheter
en historieskrifvare har att iakttaga (1784) och
en Johan III:s historia, hvilken döden hindrade
honom att fullborda och som finnes endast i
handskrift. B. tillhörde Lagerbrings skola och
utmärkte sig för en enkel och klar stil.
Broman, Anders Jakob, prest, riksdagsman,
f. i Bankeryds socken i Jönköpings län d. 1
April 1788, blef 1812 filos. magister, 1819
teologie licentiat och 1820 docent i teologi vid
högskolan i Upsala. S. å. utnämndes han till
regementspastor vid Bohus läns regemente, 1822
jämväl till konsistoriinotarie i Göteborg och
1828 till kyrkoherde i Skärkinds pastorat i
Linköpings stift. 1830 blef han teologie doktor.
Såsom medlem af presteståndet och åtskilliga
utskott under riksdagarna från 1844 till 1854
tillhörde han ståndsrepresentationens
"konservativa koryféer." Med ifver bekämpade han
förslaget om qvinnans likställighet med mannen i
arfsfrågor, en friare tull- och en humanare
strafflagsstiftning, en frisinnad omdaning af
representationen och hvarje reform af skolväsendet
Endast i fråga om banklagstiftningen var han
liberal. 1854 förordade han med värme
regeringens proposition om att
tryckfrihetsförordningen ej skulle anses som grundlag. 1875 tog
han afsked från sin kyrkoherdebefattning och
dog d. 8 Febr. 1878.
Bromatografi (af Grek. broma, föda, och
grafein, skrifva), beskrifning öfver näringsmedlen.
– Bromatologi (af Grek. broma och logos,
ord, lära), läran om näringsmedlen.
Bromatometer (af Grek. broma, föda, och
metrein, mäta), ett instrument, hvarmed man
afmäter lifsförnödenheter för personer, som
måste iakttaga en sträng diet.
Bromberg (Polska Bydgoszcz). 1. Preussiskt
regeringsområde, i Posen. 11,448 qv.-kilom.
(207,9 qv.-mil). Omkr. 570,000 innev. – 2.
Stad i nämnda regeringsområde, vid
Bromberg-kanalens mynning i Brahe. Omkr. 30,000
innev. Betydlig industri och handel. – B.
anlades i 14:de årh. af Tyska orden och var
under medeltiden af stor betydenhet genom sin
sädeshandel. 1676 slöts der, mellan
Brandenburg och Polen, det s. k.
Bromberg-fördraget.
Bromberg-kanalen, mellan Oder och
Weichsel, utgör en vigtig transportled för preussiska
prov. Posen. Den har en längd af 26 kilom.
(3,5 mil) och en bredd af 19,5 m. (65,7 f.).
Brome [bråm]. Richard, engelsk dramatiker,
d. 1652, var tjenare hos Ben Jonson och
förvärfvade hos denne skald håg för literära
sysselsättningar. Bland hans dramer, 15 till antalet,
af hvilka 10 utgåfvos efter hans död, må nämnas
de bägge lustspelen The northern lass or a
nest of fools (1632), som t. o. m. vann Ben
Jonsons bifall, och The jovial crew (1651), som är
af stort intresse genom sin skildring af det
dåvarande vilda folklifvet. En ny fullständig uppl.
af B:s stycken utgafs 1874.
Bromeliaceae, bot., en till monokotyledonernas
afdelning hörande naturlig växtfamilj, som
innefattar mångåriga, ofta buskartade örter, hvilka
merendels hafva kort stjelk och långa, smala, i
kanten taggiga, styfva blad, samlade vid
stjelkens bas, och tvåkönade blommor i ax eller
klasar. Blomhyllet är en kalk, som består af
tvänne trebladiga kransar, den yttre foderlik,
den inre kronlik. Blommorna hafva sex ståndare
och en pistill; frukten är trerummig, mångfröig,
kapsel eller bär, samt ofta välsmakande. Familjen
innefattar omkr. 250 arter, fördelade i 20 slägten
(Bromelia, Ananassa, Billbergia, Tillandria m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
