Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Brown, Robert - Brown, George - Brown, John - Brown, George Loring - Brown, Henry Kirke - Browne, Thomas - Browne, George - Browne, Maximilian Ulysses - Browne, Charles - Brownianismen, ett medicinskt system. Se Brown, John - Brownie, egentl. "den lille brune" - Browning, Elisabeth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fröknoppens embryosäck. (Jfr Befruktning,
sp. 128.) 1866–68 utgaf R. Bennett The
miscellaneous botanical works of Robert Brown (i
Ray societys handlingar).
Brown [braun], George, britisk general, f.
1790 i Skotland, deltog som general-löjtnant i
Krimkriget (1854–56) och förde venstra flygeln
i slaget vid Alma (1854). Vid Inkerman blef
han sårad (s. å.). Efter tillfrisknandet intog han
Kertsch och Jenikale (1855) samt deltog i
anfallet på Redan (s. å.). 1860 utnämndes han
till högste militärbefälhafvare i Skotland. Död
1865).
Brown [braun], John, nordamerikansk
frihetshjälte, f. 1800 i Connecticut, deltog i krigen
mot England 1812–14. År 1855 utvandrade
han till Kansas, der han inom kort råkade i delo
med de friskaror, som från slafstaten Missouri
trängt in i landet. 1856 intog han med 30
man Ossawatomie, som försvarades af flere
hundra missourier, och gjorde derigenom sitt namn
vida kändt och fruktadt. 1859 fattade B., som
redan långt förut kommit på den tanken att
befria slafvarna i södern, det beslutet att
framkalla en allmän resning bland slafvarna i
Virginia. För att skaffa vapen bemäktigade han
sig, åtföljd af endast 21 man, Förenta
staternas tyghus i Harpers Ferry, och derefter
besatte han jernvägsbron öfver Potomac. Efter
en förtviflad strid der måste han dock gifva sig
på nåd och onåd. Af en jury dömdes han till
döden och hängdes d. 2. Dec. 1859.
Brown [braun], George Loring,
nordamerikansk landskapsmålare, f. 1814 i Boston,
studerade i Paris och Italien, der han för det
mesta vistades under åren 1840–60, och
bosatte sig derefter i sin födelsestad. Hans
målningar äro stämningsfulla samt utmärka sig för
briljant färg och mästerlig behandling af
bakgrund och luftperspektiv (Månskensnatt i
Venezia, Porto d’Anzo, Ischia, New-York bay
m. fl.). B:s raderingar hafva en underbar
mjukhet utan att sakna kraft.
Brown [braun], Henry Kirke,
nordamerikansk bildhuggare, f. 1814 i staten
Massachusetts, kom 1832 till Boston för att studera
porträttmåleri, men egnade sig i stället åt
skulpturen och reste 1842 till Italien, der han
uppehöll sig i fyra år. Efter hemkomsten slog han
sig ned i Brooklyn. Bland hans arbeten må
nämnas en vacker marmorstaty af Hoppet samt
Washingtons kolossala bronsstaty i New-York.
B. säges vara den förste, som göt en
bronsstaty i Förenta staterna.
Browne [braun], Thomas, engelsk filosof,
f. 1605, d. 1682 som läkare i Norwich, ådrog
sig genom sitt för djerfhet och originalitet
utmärkta arbete Religio medici (1642) förebråelser
för ateism. Hans samlade skrifter utkommo
1851–52.
Browne [braun]. 1. Georg B., riksgrefve,
rysk statsman och fältherre, f. 1698 i Irland,
ingick 1730 i rysk krigstjenst och deltog
derefter i Rysslands alla krig till 1762. I
träffningen vid Grozka (1739) råkade han i turkisk
fångenskap och hade tre gånger blifvit såld
som slaf, då slutligen franska sändebudet i
Konstantinopel, på ryska regeringens anhållan,
förskaffade honom friheten. B. deltog sedan såsom
generalmajor i kriget mot svenskarna 1742.
Under sjuåriga kriget (1756–63) blef han svårt
sårad i slaget vid Zorndorf (1758). Peter III
utnämnde honom till fältmarskalk och bestämde
honom till öfverbefälhafvare i det tillämnade
kriget mot Danmark, men då han gjorde
föreställningar mot det opolitiska och orättvisa i
detta krig, föll han i onåd och förvisades. Innan
B. hann afresa, kom han likväl åter i ynnest och
utnämndes till guvernör i Livland – en
befattning, som han med heder skötte under trettio
år. Kejsar Josef II utnämnde honom till tysk
riksgrefve. Död 1792. – 2. Maximilian Ulysses
B., den förres frände, riksgrefve, österrikisk
fältmarskalk, f. i Basel 1705, deltog med sådan
utmärkelse i österrikisk-turkiska kriget
1737–39, att han blef utnämnd till
fältmarskalkslöjtnant. I de schlesiska krigen (1740–42 och
1744–45) stred han utan framgång mot
Fredrik II; under det österrikiska arfföljdskriget
(1741–48) vann han deremot flere segrar öfver
de franska och spanska trupperna i Italien.
1749 blef han ståthållare i Siebenbürgen, 1751
generalbefälhafvare i Böhmen och 1754
fältmarskalk. Vid sjuåriga krigets utbrott (1756)
utrustade B. skyndsamt en här, men besegrades
af Fredrik II i slaget vid Losovitz (s. å.). I
slaget vid Prag 1757 fick han ett svårt sår och
dog kort derefter s. å. Såsom ett bevis på hans
duglighet må nämnas, att Fredrik II kallade
honom sin lärare i krigskonsten.
Browne [braun], Charles, amerikansk
humorist, bekant under pseud. Artemus Ward,
föddes omkr. 1834 i Waterford (Maine). Han
var först sättare på ett boktryckeri i Boston,
blef sedan literatör och skref i tidningen
"Cleveland plaindealer" de humoristiske uppsatserna
Artemus Ward’s sayings, hvilka väckte stort
bifall. Slutligen utgaf han i New-York tidningen
"Vanity fair". Mest beundrad var B. som
föreläsare. Han dog 1867 under en vistelse i
England, der hans föreläsningar voro utomordentligt
omtyckta. Hans skizzer äro samlade under
titlarna Artemus Ward, his book; Artemus Ward,
his travels och Artemus Ward in London.
Hans Complete works utkommo illustrerade i
London 1874. – Skizzer af B. finnas
öfversatta i "Amerikanska humorister" af C. R.
Nyblom (1874).
Brownianismen, ett medicinskt system. Se
Brown, John.
Brownie [brauni], egentl. "den lille brune",
är, enligt folktron på Skotlands kuster och öar,
ett slags tomte, som, när man gifver honom
goda ord, biträder vid hushållsgöromålen,
förutsäger kommande tilldragelser m. m., men som,
i fall han begabbas eller märker oordentlighet
och lättja, spelar husets innevånare hvarjehanda
spratt.
1. Browning [brauning], Elisabeth, född
Barret, engelsk skaldinna, f. 1809 i London,
gifte sig 1837 med skalden Robert Browning
(se nedan) och bosatte sig med honom i Italien,
der hon dog 1861. Redan vid 17 års ålder
uppträdde hon som författarinna, och 1833 utgaf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
