Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Budapest, hufvudstad i konungariket Ungern och i komitatet Pest - Budbäraren, en ifrån 1857 af Evangeliska fosterlandsstiftelsen utgifven månatlig uppbyggelsetidning för den inre missionen - Budde, Jöns (Johannes)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
palats (uppfördt 1862–64 efter ritning af Stiller,
med bl. a. ett bibliotek om 100,000 bd): nya
och gamla rådhuset; nationalteatern; det forna
invalidpalatset (nu kasern), och slutligen den
ungerska representantkammarens hus, allt i Pest.
B. är säte för riksdagen och ministerierna samt
en mängd lokala och centrala (civila och
militära) ämbetsverk, domstolar, en grekisk (serbisk)
biskop, en general-superintendent och en
general-inspektör för lutheranerna samt en
superintendent för de reformerte, ett centralt utskott
för de israelitiske ortodoxe m. m. För
undervisningen är sörj dt genom ett universitet
(stiftadt 1635 af Peter Pazman och till en början
förlagdt till Tyrnau, men 1777 flyttadt till Ofen,
och 1787 till Pest), som tillika omfattar ett
reformert teologiskt kollegium, rabbin-institut,
djurläkare-skola, kliniker, laboratorier m. m.;
vidare genom Josefs-polyteknikum, Ludoviceum
(krigshögskola), en handelsakademi, ett
musikkonservatorium, en mängd högre och lägre
elementarläroverk, 1 lärare- och 2
lärarinne-seminarier samt 140 folkskolor. 30 % af den vuxna
befolkningen kan likväl hvarken läsa eller skrifva.
Antalet vetenskapliga institutioner är betydligt.
Främst märkas nationalmuseum och
vetenskapsakademien (den senare stiftades för det
magyariska språket, men blef 1869 ombildad till
ett allmänt vetenskapligt samfund och
fördelades på tre sektioner); Kisfaludy-sällskapet
(för skönliteratur och estetik); historiska,
geografiska och geologiska sällskap, läkaresällskap,
naturforskare-sällskap o. s. v., hvilkas
handlingar nästan uteslutande utgifvas på magyariska.
En stor mängd välgörenhetsinrättningar finnas.
Redan på romarnas tid voro de många varma
mineralkällorna och baden på Ofen-sidan (Aquae
calidae superiores) berömda, t. ex. Kaiserbad, i
hvars närhet finnes det turkiska helgonet
Gul-Babas ("rosenfaderns") graf – från början af
1500-talet – hvilken ännu besökes af
vallfärdande från hela den muhammedanska verlden.
Stadsstyrelsen handhafves af en af regeringen
utnämnd öfverborgmästare samt en vald
borgmästare jämte fullmäktiga och magistrat. –
Befolkningen, som till störste delen består af
magyarer, men äfven af judar, slaver och tyskar,
uppgick 1869, militären oberäknad, till 270,476
innev. (200,476 i Pest, 53,998 i Ofen, 16,002
i Gamla Ofen). Af dessa voro 195,624
katoliker, 14,316 lutheraner, 13,008 reformerta, 1,838
icke unerade greker och 44,890 judar. Enligt
nyare statistiska beräkningar uppgick
folkmängden 1876 (inberäknadt 13,954 man militär) till
309,208 personer.
B. är Ungerns förnämste handels- och
industriort. De vigtigaste industrigrenarna äro:
maskintillverkning, vagnmakeri, skeppsbyggen,
tegelslageri, tobakstillverkning och ulltvättning.
Större betydelse än industrien har handeln,
hvars förnämste artiklar äro: spanmål, ull, vin
(det röda "Ofen-vinet"). sprit, tobak och fläsk.
Tre jernvägslinier korsa B., hvars inre trafik
underlättas genom spårvägar och ångslupar. 23
banker finnas (hvaraf 7 sparbanker), flere
kreditbolag, 9 försäkringsbolag. – Bland de många
klubbarna märkes Lloyd-sällskapet; af de åtta
teatrarna intager nationalteatern främsta rummet.
Sport idkas mycket (hvarje år en stor regatta).
Det vackraste förlustelsestället i B. är den till
en stor park förvandlade Margareta-holmen.
Omgifningarna äro särdeles intagande på
Ofen-sidan, der staden omgärdas af höjderna
Blocksberg, Adlersberg och Szechenyiberget (uppför
hvilket går en jernväg). Öster om B. utbreder
sig Rakos-slätten, der den ungerske
riksdagen förr höll sina sammanträden under bar
himmel. Norr om staden, vid Donau, ligger
Nya Pest (Uj-pest), en koloni, som anlades
1852 och 1870 räknade 6,722 innev.
Historia. Pest (d. ä. "Öster"), hvars äldsta
historia är höljd i mörker, var redan på
1200-talet en betydlig stad, förstördes 1241 af
mongolerna, återuppbyggdes derefter, men
hemsöktes sedan af de förödelser, som tronstriderna
i slutet af 1200-talet och början af 1300-talet,
husit-krigen och Georg Dosas korståg förde med
sig. Efter slaget vid Mohacs (1526) kom
staden under turkarna, och under de täta
belägringarna af det befästa Buda förvandlades den
snart sagdt till en grushög. Efter turkarnas
fördrifvande (1686) reste den sig genom sitt
för handeln gynsamma läge och sitt (1703)
förnyade privilegium som fri stad samt derigenom
att den blef säte för högsta domstolen,
universitetet o. s. v. Pest har flere gånger varit utsatt
för Donaus öfversvämningar, fruktansvärdast
1838, då 3,000 hus förstördes och flere
hundra menniskor förlorade lifvet. 1848 blef det
säte för revolutionsregeringen och den från
Pressburg flyttade riksdagen. Under kriget 1849
var det ockuperadt än af ungrare, än af
österrikare. – Buda (d. ä. "ugn", deraf det tyska
Ofen, så kalladt antingen efter någon på
platsen befintlig ugn eller med anledning af de
likt ugnar ångande varma källorna) uppväxte
ur en romersk koloni samt var Attilas och
Arpads högkvarter. Det nuv. Buda, som ligger
något längre i söder än den gamle staden,
uppfördes kring det af Bela IV (1247)
anlagda slottet, som alltifrån Ludvig den store
(1342–82) var konungarnas residens. Mathias
Corvinus (1458–90) ombyggde slottet och
uppsatte der ett dyrbart bibliotek, som förstördes
1526, när turkarna eröfrade staden. Det
lyckades konung Ferdinand att för ett par år rycka
B. undan turkarna, men 1529 eröfrades det å
nyo af Soliman II, hvarefter det (utsatt för
många belägringar af de kejserlige) fortfor att
vara i turkarnas händer ända till 1686, då det
intogs af Karl af Lothringen samt plundrades
och brändes. Under revolutionskriget 1849
stormades det af Görgey (natten till d. 21 Maj).
Efter ungrarnas aftåg besattes det af ryssarna,
hvilka sedan öfverlemnade det till österrikarna.
Budbäraren, en ifrån 1857 af Evangeliska
fosterlandsstiftelsen utgifven månatlig
uppbyggelsetidning för den inre missionen.
Redaktionen, som till och med 1875 ombesörjdes af
B. Wadström, har sedan dess föreståtts af A.
J. Pettersson. F. n. (1878) utgår tidningen i
omkr. 6,000 exemplar.
Budde, Jöns (Johannes), äfven kallad Jöns
Rök, bibelöfversättare, var en af Sveriges förste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
