Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Döpelseförbund - Dörarp - Dörby - Dörfling, tysk fältherre. Se Derfflinger. - Dörhala - Döring, Friedrich Wilhelm, tysk filolog - Döring, Theodor, tysk skådespelare - Dörjes moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll. - Dörnberg, Wilhelm Kaspar Fredinand, friherre von D., tysk militär - Dös l. Dyss - Dössebacka hed
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Döpelseförbund, teol, det förhållande, som genom dopet
inträder mellan Gud och menniskan (se Dop). Det
innefattar å Guds sida hans löfte till menniskan
att han vill vara hennes Gud, och å menniskans sida
den förpligtelsen att hon skall tro och lyda Gud,
hvartill dopet sjelf förlänar kraft. Döpelseförbundet
står å Guds sida alltid fast, och om menniskan
å sin sida genom uppsåtlig otro och synd bryter
detsamma, kan hon genom bättring och omvändelse åter
komma i åtnjutande af alla dess välsignelser. En
bekräftelse af döpelseförbundet är konfirmationen.
E. J. Ö.
Dörarp med Hallsjö, socken i Kronobergs län,
Sunnerbo härad. Arealen 6,774 hekt. (13,721 tnld). 694
innev. (1879). Annex till Hvittaryd, Vexiö stift,
Sunnerbo kontrakt. D. och Hallsjö voro under
medeltiden skilda socknar.
Dörby, socken i Kalmar län, Norra Möre härad. Arealen
3,188 hekt. (6,459 tnld). 1,179 innev. (1879). Jämte
Kläckeberga utgör D. ett regalt pastorat af 2:dra kl.,
Kalmar stift, Norra Möre kontrakt.
Dörfling, tysk fältherre. Se Derfflinger.
Dörhala, Hala dör l. Styfhala, sjöv., hala ett tåg,
till dess det blir styft. R. N.
Döring, Friedrich Wilhelm, tysk filolog, f. 1756,
d. 1837 som f. d. direktor vid gymnasiet i Gotha, är
företrädesvis känd genom sina editioner af Catullus
(1788–92) och Livius (1815–19) samt genom Anleitung
zum übersetzen ins lateinische (1:sta delen, 11:te
uppl. 1839; 2:dra delen, 5:te uppl. 1825). Hans
Opuscula utgåfvos af Wüstemann och Jacobs.
Döring, Theodor, tysk skådespelare, f. 1803,
d. 1878, fick 1845 engagement vid hofteatern i
Berlin. Hans förnämsta roler voro Falstaff, Franz
Moor, Mefistofeles, Shylock och Lear m. fl. En
omfattande begåfning satte honom i stånd att på ett
lika utmärkt sätt utföra både komiska
och tragiska roler. 1875 firade de flesta af Tysklands
skådebanor hans femtioåriga konstnärsjubileum.
Dörjes moderdroppar, farmak. Se Bäfvergäll.
Dörnberg, Wilhelm Kaspar Ferdinand, friherre von
D., tysk militär, f. 1768 i Hessen-Kassel, deltog
i krigen mot franska republiken och Napoleon,
blef 1806 fången vid Jena och trädde 1808, såsom
öfverste, i konung Jérômes af Westfalen tjenst,
hvarefter han inlät sig i förbindelser med Schill
och Katt m. fl. för att framkalla en resning mot
fransmännen. I Walhausen, nära Kassel, anstiftade
han en sådan resning i April 1809, men kunde ej förmå
sitt regemente att taga konung Jérôme till fånga
och måste derför fly. Sedermera slöt han sig till
hertigens af Braunschweig friskara. 1812–15 kämpade
han mot Napoleon. Längre fram blef han hannoveransk
generallöjtnant och (1842) sändebud i Petersburg. Död
1850.
Dös l. Dyss, arkeol., kallas i inskränkt mening
en sådan stenåldersgraf, som är bildad af några
på kant ställda hällar, hvilka utgöra en kammare,
hvaröfver en större häll är lagd som tak. En sådan
stenkammare står ibland midt på en rund jordhög
(runddös). Ibland är jordhögen aflång (långdös)
och har en dös nära hvardera änden. Jordhögen
plägar vara omgifven af lagda eller uppresta
stenar. I Sverige förekomma dösar i Skåne, Halland
och Bohus län. I sistnämnda landskap kallas de
dyrhus. I vidsträcktare mening, som öfversättning
af dolmen (se d. o.), användes ordet dös ibland
för att beteckna samtliga kammarlika grafformer
från stenåldern. Jfr Gånggrift och Hällkista.
Hd.
Dössebacka hed, i Romelanda socken, Inlands Södre
härad af Bohus län, begagnades förr som öfningsplats
af Göta artilleriregemente.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
