- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
567-568

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Enkel beckasin - Enkel kontrapunkt. Se Kontrapunkt. - Enkel stapel. Se Stapel. - Enkelt bokhålleri. Se Bokhålleri. - Enke- och pupilikassa, Arméns. Se Arméns enke- och pupilikassa. - Enke- och pupilikassa, Civilstatens. Se Civilstatens pensionsinrättning. - Enke- och pupilikassa, Civilstatens i Finland. Se Civilstatens enke- och pupilikassa i Finland. - Enke- och pupilikassa, Folkskolelärarnas. Se Folkskolelärarnas enke- och pupilikassa. - Enke- och pupilikassa, Lärarnas vid elementarläroverken. Se Lärarnas vid elementarläroverken enke- och pupilikassa. - Enke- och pupilikassa, Presterskapets. Se Presterskapets enke- och pupilikassa. - Enke- och pupilkassan, Allmänna. Se Allmänna enke- och pupilikassan. - Enkhuyzen - Enklang - Enklav - Enkling. Se Enka. - Enklitika - Enkomion. Se Encomium. - Enkratiter - Enkriniter - Enk von der Burg, Michael Leopold, österrikisk skriftställare - Enköping

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lefver af maskar, smärre snäckor och insekter. Honan
lägger 4 grågröna, svartbrunt fläckiga ägg. Fogelns
synnerligen möra och välsmakande kött gifver
anledning till en ifrig jagt. J. G. T.

Enkel kontrapunkt. Se Kontrapunkt.

Enkel stapel. Se Stapel.

Enkelt bokhålleri. Se Bokhålleri.

Enke- och pupillkassa, Arméns. Se Arméns enke-
och pupillkassa.


Enke- och pupillkassa, Civilstatens. Se
Civilstatens pensionsinrättning.

Enke- och pupillkassa, Civilstatens, i Finland. Se
Civilstatens enke- och pupillkassa i Finland.

Enke- och pupillkassa, Folkskolelärarnas. Se
Folkskolelärarnas pensionsinrättning.

Enke- och pupillkassa, Lärarnas vid
elementarläroverken.
Se Lärarnas vid
elementarläroverken enke- och pupillkassa.


Enke- och pupillkassa, Presterskapets. Se
Presterskapets enke- och pupillkassa.

Enke- och pupillkassan, Allmänna. Se Allmänna enke-
och pupillkassan.


Enkhuyzen [änkhöjsen], stad i nederländska
prov. Nordholland, vid Zuidersee. Omkr. 5,500
innev. Skeppsvarf. Betydande fiske.

Enklang (Lat. unisonus), musikt., den rena primen,
den fullkomliga öfverensstämmelsen mellan två toner
af samma höjd. A. L.

Enklav (Fr. enclave), statsr., del af en stats område,
hvilken är alldeles skild från hufvudområdet och
på alla håll omgifves af en annan stat (eller af
flere andra stater). I Tyskland fanns fordom en
mängd enklaver, och ännu i dag finnas der åtskilliga,
t. ex. furstendömet Lübeck, hvilket nästan alldeles
omslutes af Holstein, men hör till storhertigdömet
Oldenburg. Flere tyska stater bilda nästan endast
samlingar af enklaver, t. ex. hertigdömet Braunschweig
och de sachsiska staterna. Enklaverna äro qvarlefvor
från familjepolitikens dagar, då landen gingo i arf
och köp såsom privatbesittningar, och staten icke
var folkets stat utan furstens. J. Th. W.

Enkling. Se Enka.

Enklitika, Grek. (Lat. encitica, af
Grek. enklinein, böja sig intill, stödja sig vid),
gramm., enklitiska ord. – Enklitisk, gramm., egentl.
stödjande sig vid, kallas ett sådant osjelfständigt
ord, som kastar sin tonvigt tillbaka på det näst
föregående ordet och derigenom äfven i uttalet
sammansmälter med detta till ett ord. I vissa
språk, t. ex. latinet och italienskan, antydes denna
sammansmältning äfven i skrift genom de båda ordens
sammanskrifning, i andra, t. ex. grekiskan, skrifves
det enklitiska ordet mestadels fristående.

Enkomion. Se Encomium.

Enkratiter (af Grek. enkrateia, afhållsamhet), namn
på flere gnostiska sekter eller, rättare, på en inom
den äldsta kyrkan vidt utbredd gnostisk-asketisk
sekt, hvilkens anhängare strängt afhöllo sig från
äktenskapet samt från bruket af kött och vin, till
och med vid nattvarden, der de i stället begagnade
vatten, hvarför de äfven kallades hydroparastater
eller aqvarier.

Enkriniter, paleont., en gammal benämning på fossila
krinoidéer. Deras lemningar, i

synnerhet de af talrika runda eller femkantiga leder
bestående stjelkarna, förekomma i stor mängd i vissa
kalkstenar, åt hvilka man derför gifvit benämningen
enkrinitkalk eller (de mera kristalliniska)
enkrinitmarmor. Dylika enkrinitkalkstenar uppträda i
olika geologiska formationer. Den till öfversiluriska
formationen hörande enkrinitmarmorn på Gotland
arbetas med fördel och i ej ringa skala till
bordskifvor, arkitektoniska ornament m. m. Jfr
Encrinus. G. L.

Enk von der Burg, Michael Leopold, österrikisk
skriftställare, f. 1788, blef 1810 benediktinmunk
och utnämndes sedermera till professor vid gymnasium i
Mölk. Död genom sjelfmord 1843. Bland hans skrifter,
som äro uppfyllda af en dyster pessimism, förtjena
särskildt nämnas Blumen, ein lehrgedicht (1822),
Eudoxia oder die quellen der seelenruhe (1824),
Hermes und Sophrosyne (1838) och Ueber bildung
und selbstbildung
(1842). E. utöfvade ett stort
inflytande på flere österrikiske skalder, särskildt
på Münch-Bellinghausen (Friedrich Halm).

Enköping, uppstad i Upland, Upsala län, Åsunda härad,
vid Enköpingsån, 0,5 mil från dennas utlopp i Mälaren
(Svinngarnsviken). Staden ligger dels på en sandås,
dels på uppgrundadt land omkring ån och upptager,
med tillhörande stadsjord, 1,183 har (2,397 tnld);
stadsjorden är satt i mantal till 16,88 hemman. 2,552
innev. (1880). I E. finnas ett femklassigt allmänt
läroverk, afdelningskontor för Mälareprovinsernas och
Uplands enskilda banker samt ett tryckeri, hvarifrån
utgifves en tidning. Stadens förnämsta byggnad är
kyrkan, Vårfrukyrkan. Innevånarnas hufvudsakliga
näringsfång är jordbruk (E. är en bekant produktions-
och afsättningsort för köksväxter). 1878 hade E. 55
handtverkare, med 50 arbetare, 6 fabriker, med 79
arbetare och ett tillverkningsvärde af 100,592 kr.,
samt 22 handlande, med 34 biträden. S. å. egde
stadens innevånare 3 segel- och 1 ångfartyg om
tillsammans 158 tons. 1875 var taxeringsvärdet
1,367,100 kr., hvaraf 400,100 för jord. E. är
station på Stockholm–Vesterås–Bergslagens jernväg
och står derigenom i direkt förbindelse med det
svenska jernvägsnätet; under seglationstiden har
staden daglig ångbåtsförbindelse med Stockholm. –
Enköpings stad utgör jämte annexet Vårfrukyrka ett
regalt pastorat af 1:sta klassen, Upsala stift,
Åsunda kontrakt. Tillsammans med Södertelge,
Norrtelge, Vaxholm, Öregrund, Östhammar och Sigtuna
väljer E. en riksdagsman till Andra kammaren. –
E. är en af Sveriges äldsta städer. Det omtalas
redan vid midten af 1200-talet och var en tid
hufvudorten i Fjerdhundra land. Under unionstiden
funnos derstädes tre kyrkor: S. Egidii l. S. Ilians,
S. Olofs och S. Mariae l. Vårfrukyrkan. På en holme
i ån, s. om staden, låg ett franciskan-kloster,
äfven kalladt Tröggö kloster. De äldsta kända
privilegierna skola hafva varit utfärdade af Erik
af Pommern (1413); de senaste äro gifna af Karl XI
(1676). I början af Vasa-ättens tid torde staden hafva
varit rätt ansenlig, enär 6,000 menniskor uppgifvas
der hafva bortryckts af pesten 1580. Den dref en icke
obetydlig handel med bergslagen, hvilkas produkter
öfver E. utskeppades till Stockholm och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Apr 24 21:43:44 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfad/0290.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free