Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fagerred - Fagersta bruks aktiebolag - Fagervik - Faggot, Jakob, vetenskapsman - Fagiuoli, Giambattista, italiensk skald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regalt pastorat af 3:dje kl., Göteborgs stift, Falkenbergs kontrakt.
Fagersta bruks aktiebolag eger Fagersta, Semla
och Uddnäs bruk, Vestanfors masugn och
bessemerverk samt större delen af Fliks masugn
(341/380), med under dessa bruk lydande egendomar,
alla belägna i Vestmanlands län, inom Vestanfors,
Norbergs och Vester-Våla socknar. Godsens areal utgör
12,213 har, hvaraf 2,039 har in-egor. Vid Fagersta
finnas 5 lancashire-härdar samt stång-, finjern- och
plåt-valsverk, 12 räckhammare (5 för vatten och 7 för
ånga), 3 spikhammare, sågbladsverkstad samt verkstad
för jernvägsvagns-fjädrar af alla slag, mekanisk
verkstad och gjuteri, vid Uddnäs klippspiksfabrik,
blyertsverk, qvarn och såg, vid Vestanfors tvänne
masugnar, bessemerverk, qvarn, såg och tegelbruk
samt vid Fliken en masugn. Den årliga tillverkningen
uppgår till omkr. 6,162,500 kg. tackjern och
3,400,000 kg. bessemergöten, hvilket allt sedermera
förarbetas till omkr. 2,125,000 kg. stål af diverse
dimensioner, spiral- och bärfjädrar, verktyg m. m.,
1,912,500 kg. stångjern, 425,000 kg. tunnplåt samt
sågblad, spik, gjutgods m. m. Dessutom tillverkas
21,250 kg. blyerts. Malmen, hvaraf bolagets
jern tillverkas, hemtas ur grufvor i Norbergs och
Vestanfors socknar. De förnämsta äro Granrots, Stor-
och Mossgrufvorna, Kilgrufvan, Allmänningsgrufvan
samt Spetals- och Stortägtsgrufvorna. Dessutom
eger bolaget delar i Bispbergs grufvor. Årliga
malmfångsten ur dessa grufvor uppgår för
bolagets delar till omkr. 19,125,000 kg.
Th. N-m.
Fagervik, med dertill hörande Billnäs och Skogby
bruk, i vestra Nyland, är en af Finlands största
possessioner. I midten af 1600-talet var en Karl
Bildsten "inspector" öfver Fagervik, Skoffsta
och Skogby. År 1641 hade han anlagt Skoffsta
(Billnäs) bruk samt 1646 Fagerviks masugn
"på grefve Pehr Brahes tillstånd och med grefve
G. Lejonhufvuds samtycke, hvilken då innehade
Raseborgs distrikt". 1648 byggde han Fagerviks
stångjernshammare och 1686 Skogby masugn. Under det
hans son frih. Karl Bildstein var egare af Fagervik
(på stora ofredens tid), undergick detsamma stor
förödelse. Af K. Bildsteins arfvingar såldes
bruken (1727) till grosshandlaren i Stockholm
Mikaël Hising (f. 1687, d. 1756), i trakten
kallad "Plåt-Mickel" (med anledning af den mängd
kopparplåtar, som i skottkärror fördes omkring vid
liqviderna). H. "uppreste" Fagervik, Billnäs och
Skogby bruk, hvilkas privilegier äro daterade d. 1
Juni 1725, samt anlade 1730 å Fagervik en plåthammare
och en fabrik för förtennta bleckplåtar. Bruket
förvaltades af Mikaël H:s broder, kapten Vilhelm
Hising. Mikaël H. köpte (1730) Dahlsbruk och anlade
Björkboda bruk i Kimito, hvilka emellertid genom hans
dotter öfvergingo till slägten Petersen. De öfriga
lägenheterna ärfvdes af M. H:s son, bergmästaren,
sedermera bergsrådet Johan Hising (f. 1727, d. 1790;
år 1770 adlad under namn af Hisinger). Denne anlade
på Fagervik en stångjernshammare, en knipphammare,
en plåthammare, en masugn och ett förtenningsverk
äfvensom Finlands första orangeri. Från hans son, konduktören
vid fortifikationskåren, sedermera ryttmästaren Mikaël Hisinger
(f. 1758, d. 1829; upphöjd i friherrligt stånd
1819), öfvergingo bruk och egendomar (1824) till
dennes son friherre Fridolf Hisinger (f. 1803),
som utvidgat och ombyggt flere af verken samt
infört Franche-Comté-smide och i sådant syfte på
Billnäs anlagt en ny härd. (Fagerviks masugn har,
på grund af kolbrist, nedlagts.) Derjämte har han
upparbetat trädgården till den förnämsta enskilda
anläggning af detta slag i Finland samt byggt sex
orangerier, af hvilka ett är orchidéhus (det enda
i landet). – Den årliga tillverkningen var 1874–76
1,530,000–2,040,000 kg. tackjern, samt 2,890,000
–3,900,000 kg. stångjern. Under bruket lyda inom sex
socknar (Ingå, Karis, Karis-Lojo, Pojo, Tenala och
Sjundeå) befintliga lägenheter, hvilka tillsammans
representera 72 1/2 mtl. R. C.
Faggot, Jakob, vetenskapsman, född d. 13 Mars 1699
i Vendels socken i Upland, ingick 1721, sedan han
fullbordat sina studier vid Upsala universitet,
i Bergskollegium. 1726 blef han e. o. ingeniör vid
Landtmäterikontoret, i hvars tjenst han utvecklade
mycken verksamhet och hvars chef han blef 1747. På
hans förslag började Landtmäterikontoret 1734 utgifva
kartor, och ehuru det nya företaget hade att kämpa
med stora svårigheter, lyckades dock F. genom sin
energi och insigt öfvervinna desamma. Till följd af
en afhandling om Svenska landtbrukets hinder och
hjelp (1746) blef han ledamot i den komité, som efter
finska krigets slut (1743) tillsattes för att föreslå
åtgärder till Finlands upphjelpande. F. uttalade sig
för en grundlig undersökning af landet, innan man
skred till botemedel, och på hans förslag anbefalldes
Landtmäterikontoret att anordna en sådan. En allmän
uppmätning af finska bygderna började då, storskiftet
infördes, vattensjuka trakter utdikades, nybyggen
anlades och uppmuntrades m. m., hvilket allt blef af
största betydelse för landets kultur. F:s 1755 utgifna
betänkande Om allmänna tillståndets sjukdom och bot
föranledde storskiftesförordningen af 1757, men hans
sträfvanden väckte på flere håll missnöje. F. verkade
äfven nitiskt för ombildningen af justeringsverket
och förbättringen af mått- och vigtsystemen, men
blef ej i tillfälle att fullständigt genomföra sina
reformförslag. För sin stora praktiska duglighet
anlitades han i en mängd ofta maktpåliggande uppdrag,
1739 blef han ledamot af Vetenskapsakademien och
var 1742–44 dess sekreterare. Död i Stockholm d. 28
Febr. 1777. Utom ofvannämnda skrifter och åtskilliga
uppsatser i Vetenskapsakademiens Handlingar skref han:
Rymdmätning, eller rön af mäte-konsten m. m. (1739),
Förbättring på kornhusbyggnad (1758), System, begrepp
om allmänna hushållningens brister och botemedel
(1763), Anledning till en rigtig myntfot (1766) m. m.
Fagiuoli, Giambattista, italiensk skald,
f. 1660, d 1742, var medlem af De nios kollegium i
Florens. Hans qvicka och uppsluppna dikter, hvilka
ännu äro mycket populära, utkommo under titeln Rime
piacevoli (1729 och 1733). En samling lustspel,
Commedie (1734–
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
