- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 4. Duplikator - Folkvandringen /
1509-1510

(1881) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Flygpungdjur - Flygsand - Flygsapp. Se Sapp - Flygsimp-slägtet. Se Flyghane-slägtet - Flygödlor. Se Draco, zool. - Flyinge - Flykt - Flyktiga oljor. Se Eteriska oljor - Flyktighet - Flyktigt alkali. Se Alkali - Flypynt, sjöv. Se Ankare - Flytande batteri. Se Batteri - Flytande docka. Se Docka - Flytsand. Se Flottmo - Flyttblock l. Erratiska block

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

(Marsupialia), och utmärkt genom en hudfåll, som
sträcker sig längs kroppssidorna mellan de främre
och de bakre extremiteterna samt gör tjenst såsom
fallskärm, genom den i allmänhet långa, helt och
hållet håriga svansen o. s. v. Bland dithörande
arter må nämnas flygande pungekorren, P. sciureus
(l. australis), hvars flyghud sträcker sig ända ut på
fingrarna, och hvars öron äro långa, nästan nakna. Den
tvåsidigt hårbeklädda svansen är nästan längre än den
omkr. 25 cm. långa kroppen. Han finnes i Nya Syd-Wales
m. fl. delar af Nya Holland och lefver i träden,
uppför hvilka han klättrar med stor skicklighet. När
han deremot vill förflytta sig nedåt, tager han
ett språng och utspänner på samma gång flyghuden,
hvilken tillåter honom att sakta sjunka ned till
marken eller till en lägre gren. Han är derjämte i
stånd att midt under hoppet ändra riktning. Pelsen
är ofvantill grå, något mörkare längs ryggen, på
buksidan hvit och i kanten af flyghuden svart. Djuret
lefver af frukter, blad o. d. samt är i rörelse endast
under natten. Hos den flygande pungapan l. taguanen,
P. taguanoides, sträcker sig flyghuden ej nedanom
armleden. Hon har korta och breda, på yttre sidan
långhåriga öron, är på ryggsidan svartbrun, på buken
hvit och mäter omkr. 55 cm. i längd, utom svansen,
hvilken är nästan lika lång som kroppen. Taguanen
tillhör Nya Holland och är ett lifligt nattdjur,
som klättrar ibland träden och med sin flyghud kan
göra betydliga språng mellan dem. Köttet säges vara
välsmakande. Den minsta arten af slägtet, flygande
råttan,
P. pygmaeus, är af ungefär samma storlek
som lilla husråttan. Färgen är på öfre kroppsdelarna
gråbrun, på de undre gulaktig. Hon rör sig med största
vighet mellan träden. Hennes hemland är Nya Syd-Wales.
J. G. T.

Flygsand, sand, som i närheten af kusterna och på
slättmarker eller i öcknar är underkastad vindens
inflytande, så att en omflyttning mellan sandkornen
eger rum, stundom i så hög grad, att sanden likt
dammoln föres fram öfver marken och hopar sig i högar
eller vågformiga upphöjningar. Denna lättrörlighet
hos sanden ("flygandet") åstadkommer flerestädes
stor skada, nämligen derigenom att sanden dels
öfvertäcker odlade fält, dels hopar sig i sådan
myckenhet, att hela byar småningom blifvit begrafna
derunder. Genom skogsplantering eller lämplig
grässådd söker man numera flerestädes förhindra
flygsandens spridning. I Sverige finnes flygsand
hufvudsakligen inom kusttrakterna af Skåne. De kring
Danmarks, Nord-Tysklands, Hollands och Frankrikes
flacka kuster förekommande dynerna äro ej annat än
flygsandsbildningar. Äfven Sahara-öcknens öfre
betäckning är flygsand. – Flygsandsfält, sådana,
vanligen plant utbredda marker, hvilkas yta utgöres af
flygsand. De söder om städerna Engelholm, Helsingborg
och Landskrona m. fl. ställen i Skåne befintliga
flygsandsfälten äro numera delvis planterade med skog.
E. E.

Flygsapp. Se Sapp.

Flygsimp-slägtet. Se Flyghane-slägtet.

Flygödlor. Se Draco, zool.

Flyinge, kronosäteri i Sandby socken, Malmöhus län,
vid Käflingeån. 3 5/16 mtl. Gården, hvars namn fordom
skrefs Flyginge, Flykinge, Fligende och Fliinge,
tillhörde under medeltiden ärkebiskoparna i Lund. Vid
reformationen indrogs den till danska kronan, men
blef längre fram enskild egendom. Den siste danske
egaren af godset var Axel Sehested. Han sålde det till
danska kronan, hvilken lemnade det till den svenska
såsom ett bornholmskt vederlagsgods. Under Karl XI:s
tid slogos F. och Dalby kungsgårdar till stallstaten,
och ett stuteri upprättades på F. Genom k. brefvet
af d. 11 Okt. 1836 blef det hingstdepot och ställdes
under stuteriöfverstyrelsen. 1849 blef det derjämte
stuteri och är försedt med ett mindre antal stam- och
afvelsdjur af ädel ras. Med stuteriet är förenad en
stallskola, der undervisning meddelas i hästskötsel
samt ridning och körning.

Flykt, krigsv., kallas det oordnade återtåg, som
vanligen är följden af ett fullständigt nederlag, och
hvarvid all ledning af truppen går förlorad. Flykt
till följd af feghet var förr belagd med dödsstraff
eller decimering, och i flere utländska strafflagar
stadgas ännu hårda straff för flykt. Den, som i
drabbning, eller då sådan förestår, med ord eller
tecken söker förleda egna trupper till flykt, är,
enligt Sveriges nu gällande strafflag för krigsmakten,
förfallen till dödsstraff eller straffarbete på
lifstid. C. O. N.

Flyktiga oljor. Se Eteriska oljor.

Flyktighet, fys., den egenskapen hos en kropp att
den lätt, äfven vid lägre temperatur, öfvergår i
gasform. Det är synnerligast vissa vätskor, som
kunna betecknas såsom flyktiga, men det gifves
äfven fasta kroppar, som afdunsta. Förhöjning af
temperaturen ökar alltid ett ämnes flyktighet.
L. A. F.

Flyktigt alkali. Se Alkali.

Flypynt, sjöv. Se Ankare.

Flytande batteri. Se Batteri.

Flytande docka. Se Docka.

Flytsand. Se Flottmo.

Flyttblock l. Erratiska block, geol., sådana på
jordytan liggande stenblock, om hvilka man, på
grund af deras beskaffenhet och underlag m. m.,
tydligen kan bevisa, att de blifvit flyttade
en längre eller kortare vägsträcka från sina
ursprungliga hemklyfter till de platser, der de
nu befinna sig. En sådan flyttning anses hafva i
allmänhet egt rum medelst infands-is och glacierer
eller flytande isberg. Flyttblockens storlek
vexlar från några få till flere tiotal af fot i
genomskärning. Sådana med ända till 30 fots sidor
äro ej sällsynta. Inom Sveriges alla provinser är
förekomsten af flyttblock en mycket vanlig företeelse;
så också inom vidsträckta delar af det öfriga Europa
och Nord-Amerika. De ligga dels midt på slätterna,
dels på grusbackar och bergshöjder m. m. De flesta
flyttblock inom Sverige utgöras af gneis och granit
m. fl. urformationens bergarter, men sådana af
kalksten, sandsten o. s. v. finnas också. Roslagens
block af röd sandsten härstamma från Gefletraktens
sandstenslager och uppsökas för att användas till
slip- och qvarnstenar, byggnadssten m. m. – På
nordtyska slättlandet träffas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:18 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfad/0761.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free