Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gripsholm, slott och kungsgård i Kernbo socken - Griqualand East, ett af England 1879 med Kap-kolonien förenadt område i Syd-Afrika - Griqualand West, ett af England 1871 annekteradt och med Kap-kolonien 1879 förenadt område i Syd-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utvisa, att konungen ämnade det till ett fäste,
starkt nog att tjena som en stödjepunkt för landets
försvar. Hertig Karl erhöll G. vid arfskiftet
efter sin fader, 1572, och började 1574 tillbygga
detsamma. 1611-25 innehades det såsom morgongåfva
af hans enka, Kristina af Holstein, hvilken afled
der 1625. Gustaf II Adolfs enkedrottning, Maria
Eleonora, företog derifrån 1640 sin ryktbara flykt
till Danmark. Karl Gustaf erhöll såsom arffurste G.,
och hans gemål, Hedvig Eleonora, innehade det öfver
50 år såsom enkesäte. Under hennes tid uppfördes en
3 våningar hög flygel, "drottningflygeln", och
slottets inre sattes i godt skick. Efter Hedvig
Eleonoras död (1715) fick slottet småningom förfalla.
Med Gustaf III började för detsamma ett nytt skede.
Denne konung vistades der ofta med sitt hof och
sökte förvandla G. till ett elegant rococo-slott.
Han lät 1781 påbygga "drottningflygeln" med 3
våningar och förstörde kyrktornets yttre genom
att låta igenmura de två rader höga fönster, som
spredo ljus i kapellet. Kyrkan ändrades till
teatersalong och inreddes med sällsynt smak; tornets
tjocka mur genombröts för erhållande af ridåöppning;
sjelfva skådebanan förlades i den nya flygeln.
Konung Oskar I lät sedermera slottet undergå en
ganska dyrbar reparation, men dervid gick, ty värr,
den ålderdomliga prägeln ytterligare förlorad.
Slottet består nu af en femkantig, på ett par sidor
något afrundad, hufvudbyggnad kring en borggård och
är försedt med
4 torn, kallade: Griptornet, Vasatornet,
Teatertornet och Fängelsetornet. En utbyggnad,
"drottningflygeln", går åt s.; åt n. ligga
flere med hvarandra sammanhängande byggnader:
kavaljersflygeln, köket, intendentens bostad
m. m., hvilka tillsammans innesluta en yttre borggård,
på hvilken ligga tvänne af Pontus de la Gardie i
Ivangorod (1581) tagna kanoner: "Galten" (4,7 m.
lång) och "Suggan" (5,3 m. lång). Slottet har
198 rum, bland hvilka flere äro bibehållna i den
ursprungliga renaissance-stilen. Alla rummen äro
inredda, många praktfullt, med en mängd konstsaker och
dyrbara gobeliner. I första våningen ligga det s. k.
"Johan III:s fängelse", ett rum som aldrig blifvit
restaureradt och i sin något förbleknade färgprakt
utgör ett af de bästa profven på äkta renaissance i
Sverige (de å väggfälten målade vapnen, hertig Karls
initialer samt valspråk utvisa, att hertigen inredt
detta rum och att, om Johan bebott det och Sigismund
födts i den rikt ornerade sängen, rummets utseende då
varit ett annat), och "Svenska galleriet", hvarest
väggarna äro helt och hållet betäckta med porträtt
af svenska män, ordnade i tidsföljd från Gustaf
I till början af 19:de årh. I andra våningen
ligga: "Audienssalen" (med porträtt af svenska
konungar från Gustaf I till och med Oskar I), de
tre rum der Gustaf IV Adolf hölls fången (1809),
"Rikssalen" l. "Vasasalen" (med en genom Hedvig
Eleonoras försorg tillkommen samling porträtt af
1500-talets herskare), "Vestfaliska galleriet" (med
en mängd porträtt af Vestfaliska fredskongressens
medlemmar), "Rådsherresalen" (med många bilder,
de flesta föreställande Karl XI:s rådsherrar).
I "fängelsetornets" tredje våning ses dubbeldörrarna
till det rum, som i senare tid utan skäl fått namnet
"Erik XIV:s fängelse". (Om Eriks fångenskap på
Gripsholm, se nedan.) I "Teatertornets" tredje våning
ligger den af Gustaf III inrättade teatersalongen. –
G:s porträttgalleri är det största i Sverige och ett
af de rikaste i Europa. Det räknar f. n. 1,704 dukar,
deribland många förträffliga originalbilder. Af
äldre svenska mästare äro der representerade
bl. a. Elbfas, Bourdon, Ehrenstrahl (omkr. 116 dukar),
Taraval, Pasch (far och son), Breda, Roslin, af
utländska Merian, Hickel, Pesne m. fl. Flere af
de dukar, som förut förvarats på G., finnas nu i
Nationalmuseum. – G. har åtskilliga gånger begagnats
såsom statsfängelse. Så hölls Gustaf I:s son hertig
Johan, jämte dennes gemål Katarina Jagellonica, fången
der från hösten 1563 till hösten 1567. Hertigen hade
rättighet att bo i hvilket rum han önskade, hvarför
det är orätt att kalla just det ofvannämnda rummet
i första våningen "Johan III:s fängelse"; af gammalt
hette det "Sigismunds kammare", och i den ofvannämnda
sängen i fönstersmygen skola, enligt traditionen,
födts prinsessan Isabella (1564) och konung Sigismund
(1566). Den afsatte konung Erik XIV hölls fången på
G. från Nov. 1571 till Juni 1573, och af många skäl
(betjeningens talrikhet, underhållets riklighet,
den omständigheten att Karin Månsdotter och barnen
delade hans fångenskap m. m.) synes framgå, att
han under denna tid ej behandlades hårdt eller led
någon brist. Det halfmörka, kalla och ohyggliga rum,
hvilket nu visas såsom "Erik XIV:s fängelse", omtalas
ej af någon författare från 1500- eller 1600-talet;
rummet nämnes första gången i en husesyn af 1708,
der det heter, att det fordom varit förvaringsplats
för arkliet. Under Karl IX:s tid förvarades på
G. många statsfångar (från 1607 till 1610 icke mindre
än 35), och bland dem märkas Klas och Hogenskild
Bielke, Gustaf Banér, Göran Posse, Karl Gustafsson
Stenbock, Axel Kurk, Arvid Stålarm, ärkebiskop
Abr. Andreae Angermannus. Den siste, hvilken som
fånge vistades inom G:s murar, var Gustaf IV Adolf,
Mars-December 1809. Under slottet höra trädgård och
djurgård (ö. om Mariefred) samt Kungshagens skogspark
(bortom fjärden åt s.). B. S.
Griqualand East [ist], ett af England 1879 med
Kap-kolonien förenadt område i Syd-Afrika, norra delen
af Kaffraria (Transkai-distriktet), mellan Basuto-land
i v. och Natal i n. ö. Folkmängden beräknades 1881
till 78,350.
Griqualand West [oest], ett af England 1871
annekteradt och med Kap-kolonien 1879 förenadt
område i Syd-Afrika, v. om Oranjeflods-republiken
och n. om Oranjefloden, hvars biflod Vaal (med
tillflödena Hart river och Modder river) flyter
genom östra delen. Arealen 45,300 qvkm. 45,277
innev. (1877), deraf 12,374 hvita (mest holländska
boers) samt 32,903 färgade. En del af området är
lämpligt för fårskötsel, och floddalarna äro bördiga
åkerbruksdistrikt, men landets förnämsta värde ligger
i dess diamantrikedom. Gräfningar efter diamanter
voro till en början inskränkta till alluviallagren
på Vaals stränder,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
