Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gördelbåge - Gördeldjur - Görgei, Johannes Arthur Waldemar - Görlitz - Görner, Karl August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de längd- eller longitudinalgördlar, äfven
skiljebågar, nämligen mellan de olika skeppen eller
gångarna; ga de i tvärriktningen, nämnas de tvär-
eller transversal-gördlar. Upk.
Gördeldjur, Dasypodina, zool., bilda en till de
tandfattigas ordning bland däggdjuren hörande
underafdelning. Alla gördeldjur äro klumpiga
och hafva långsträckt nos, stora svinöron, lång,
stark svans och korta, med starka gräfklor försedda
fötter. Sitt namn hafva dessa djur fått till följd
af sitt egendomliga pansar. Kroppen är nämligen
täckt af till hvarandra stötande benskifvor,
hvilka, åtminstone midt på ryggen, bilda tvärringar
eller gördlar. De mellersta af dessa gördlar bestå
af aflångt fyrkantiga skifvor, hvaremot skulder-
och korsskölden bildas af tvärrader af fyra- eller
sexhörniga plåtar, mellan hvilka små, oregelbundna
plåtar äro inskjutna. Sköldbeklädnaden finnes
blott på kroppens öfre sida; den undre är deremot
klädd med gröfre eller finare, borstlika hår,
och dylika skjuta fram äfven mellan sköldarna. –
Gördeldjuren tillhöra Amerika, i synnerhet dess
södra hälft. De förekomma på öppna, sandiga slätter
invid skogsbryn, men icke inuti skogarna. Alla äro
de nattliga djur och lefva ensamma, hvarje djur för
sig, utom under fortplantningstiden. Om dagen gömma
de sig i underjordiska hålor eller gångar, hvilka de
gräfva med sina starka framklor. Deras föda utgöres
mestadels af myror, men äfven af larver och maskar;
i nödfall förtära de rötter, frön och mjuka växtdelar,
ja äfven ruttnade djurkroppar. I skymningen lemna
gördeldjuren sina gömställen och ströfva omkring med
långsamma steg. Skrämda och förföljda, söka de så fort
som möjligt ett underjordiskt gömställe och kunna då
med ovanlig skyndsamhet gräfva sig ned i marken. De
äro fredliga och oförargliga, hafva slöa sinnen och
lågt stående själsförmögenheter. Ehuru somliga arter
föda flere ungar i hvarje kull, växa gördeldjuren
dock så långsamt och äro så illa utrustade till
att undkomma sina många fiender, att man med fog
kan anse dem numera hafva spelat ut sin vigtigaste
rol i naturen och vara stadda i utdöende. De nu
lefvande formerna äro mycket små i jämförelse med
sina för långliga tider tillbaka utdöda samslägtingar.
C. R. S.
Görgei [-geï], Johannes Arthur Waldemar, diktator
och öfverbefälhafvare för den ungerska upprorshären
1849, föddes d. 5 Febr. 1818 och tillhörde en gammal
protestantisk adelsslägt. Han fick en militärisk
uppfostran och inträdde 1837 såsom underlöjtnant
vid det ungerska adliga lifgardet i Wien, men
lemnade 1845 krigstjensten för att odeladt egna
sig åt sitt älsklingsstudium, kemi. De våldsamma
händelserna i Ungern 1848 ryckte honom dock snart
från studierna. Han blef först kapten och i Aug. 1848
major vid en afdelning af landstormen, med hvilken
han i slutet af Sept. besatte Donauön Csepel, för att
hindra en öfvergång af kroaterna. Der tillfångatog
han den unge grefve E. Zichy, lät ställa honom inför
krigsrätt och afrätta honom såsom landsförrädare,
derför att han stod i förbindelse med Jellacic, en
stränghet, som väckte mycket uppseende coh gjorde G.
ofantligt populär. Denne gick sedan som öfverste till
hären vid Leitha och blef d. 1 Nov. öfverbefälhafvare
öfver densamma. Efter att hafva gifvit hären en
fastare organisation drog han sig i Dec. med stort
mästerskap och under ständiga fäktningar tillbaka för
den framträngande fienden ända till Karpaterna och
utfärdade d. 2 Jan. 1849 i Waitzen en proklamation
till hären, i hvilken han förklarade sig för den
österrikiska monarkiens bevarande och för den lagliga
författningen. Då han derigenom väckte misstankar
mot sig, fick Dembinski öfverbefälet. Djupt sårad,
motarbetade G. dennes planer, så att han genom att
komma för sent förorsakade nederlaget vid Kápolna
(d. 26-28 Febr.) och som följd deraf Dembinskis
aflägsnande. G. återfick då kommandot, vann en
rad segrar, undsatte fästningen Komorn och trängde
österrikarna tillbaka till Pressburg, men vägrade att
förfölja dem och vände sig i stället mot Buda, som han
intog d. 21 Maj. Der blef G., som till lön utnämnts
till krigsminister, stående overksam i flere veckor,
och då ryssarna under tiden trängt in i landet,
vägrade han att lyda regeringens befallning att gå
mot dem och ryckte i stället mot v. Han blef derför
afsatt, men staben hörsamsammade ej, och Kossuth
måste gifva vika. Efter att hafva förlorat slaget vid
Komorn (d. 11 Juli) drog G. sig tillbaka till Teis
och anlände d. 9 Aug. till Arad, dit regeringen förut
hade flytt. Der råkade han i oenighet med Kossuth
och blef, sedan han förmått denne att taga afsked,
diktator. Han började underhandla med ryssarna,
och då efter Dembinskis nederlag vid Temesvar (d. 9
Aug.) allt hopp var ute att vinna något, afslöt han
kapitulationen i Világos (d. 13 Aug.), hvarvid hela
ungerska hären, 23,000 man, gaf sig åt ryssarna utan
några vilkor, hvarför flere högre officerare senare
blefvo hängda. G. sjelf bad ej om nåd, men skonades
och lefde sedan internerad i Klagenfurt till 1867. Af
sina landsmän betraktades han som förrädare. Till
sitt försvar skref han Mein leben und wirken in Ungarn
in den jahren 1848 und 1849 (1852; "Krigen i Ungern
1848-1849 och mitt deltagande i desamma", s. å.).
Görlitz, stad i preussiska regeringsområdet Liegnitz
(Schlesien), vid Neisse. Omkr. 46,000 innev. Staden
har vackra omgifningar, och ehuru dess gamla murar
och torn blifvit rifna, qvarstå många af dess gamla
ålderdomliga byggnader. De förnämsta bland stadens
sju kyrkor äro den gotiska S:t Peter-Paulskyrkan
(byggd 1423-97) och Vårfrukyrkan (1450-94). G. är
en synnerligt liflig industri- och handelsstad. De
vigtigaste industrigrenarna äro klädes- och
maskinfabrikation, jerngjuterier samt tillverkning af
jernvägsvagnar, tegel och kemikalier. – På G:s plats
stod tidigt en by, som i början af 12:te årh. vardt
köping under namnet Drevnov. När denne 1131 gått upp i
lågor, återuppbyggdes den och erhöll namnet Zgorzelice
("bränd stad"), hvaraf namnet G. uppstått.
Görner, Karl August, tysk skådespelare och dramatisk
författare, f. 1806, fick genom umgänge i fädernehuset
med Iffland, Unzelmann, E. Devrient m. fl. tidigt
böjelse för scenen och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
