- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
461-462

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hades, teol. - Hádhari. Se Hadari - Hading, mindre riktigt skrifsätt för Hadding. Om Hading l. Hadding och Hunding, se Hadding - Hadith, Arab., berättelse, tradition, särskildt rörande profeten Muhammed - Hadj, Arab., vallfart (till Mecka) - Hadj l. Hadji, muhammedansk pilgrim - Hadji Chalfa, egentl. Mustafa-Ibn-Abdallah, kallad Katib Tjselebi, turkisk lärd - Hadorph, Johan - Hadorph, Daniel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Kristus och den säkra förkänslan af evig
salighet. Derför åstundar Paulus också "skiljas
hädan och vara när Kristus, hvilket ock mycket bättre
vore" (Filipp. 1: 23), under det att han, såväl
som de öfriga författarna i N. T., eljest alltid
hänvisar icke på dödsstunden, utan på gudsrikets
fulländning och den dermed följande uppståndelsen
såsom den egentliga förlossningen. De första kristnes
verldsåskådning var vida skild från en sådan ensidigt
individualistisk uppfattning af saligheten, enligt
hvilken denna skulle kunna vinnas af de troende
hvar för sig utan hänsyn till det hela. Fastmera
äro, enligt N. T:s skrifter, den enskilde troendes
fulländning och salighet oupplösligt bundna vid
den kristna församlingens fulländning och gudsrikets
slutliga, fullständiga seger. Till dess denna inträdt,
befinna sig alla tiders fromma i H. i ett tillstånd
af väntan och förbidan. Hebreerbrefvets författare
säger, att G. T:s fromme, ehuru de genom sin tro
fått vittnesbörd, dock icke erhållit den utlofvade
lönen, emedan Gud förutsåg för oss någonting bättre,
på det att de icke skulle utan oss varda fullkomnade
(Hebr. 11: 39, 40). I N. T:s lära om H. såsom de
aflidnes gemensamma hemvist (äfven efter frälsningen
genom Kristus) ända till Kristus-rikets fulländning
och seger uttryckes således den i de första kristnas
medvetande djupt grundade uppfattningen af detta
rike såsom en organism, af hvilken ingen lem kan
fylla sin bestämmelse annorlunda än i samband med
det hela. De många, som från kristlig ståndpunkt
omfatta läran om allas slutliga frälsning och
salighet, se i henne en nödvändig slutföljd af
hela den lifsåskådning, som ligger till grund för
föreställningen om H. Enligt denna lifsåskådning är
nämligen icke endast de troendes församling, utan hela
menskligheten ett organiskt helt. Denna församling,
"de heligas samfund", är nämligen blott mensklighetens
förtrupp i kampen för förverkligandet af dess
mål och kan likaså litet fulländas utan i samband
med menskligheten i dess helhet, som den troende
individen kan det utan i samband med församlingen.
1. A. M. A. 2. A. F. Å.

Hádhari. Se Hadari.

Hading, mindre riktigt skrifsätt för Hadding. Om
Hading l. Hadding och Hunding, se Hadding.

Hadith (vanl. uttal, hadis), Arab., berättelse,
tradition, särskildt rörande profeten Muhammed. Det
finnes en mängd samlingar af hadither, bland
hvilka märkas de sex såsom kanoniska böcker
betraktade samlingarna af Bochari, Malek, Abu Daud,
Tirmisi. Nesaji och Moslim.

Hadj, Arab., vallfart (till Mekka). – H. l. Hadji,
muhammedansk pilgrim, särskildt en sådan, som gör
eller gjort en pilgrimsresa till Mekka, och hvilken
sedan bär detta namn såsom en hederstitel.

Hadji Chalfa, egentl. Mustafa-Ibn-Abdallah, kallad
Katib Tsjelebi, turkisk lärd, f. omkr. 1606, företog
1633 en pilgrimsresa till Mekka, hvaraf han fick
namnet Hadji, och blef 1649 chalfa (kansliråd). Död
1658. Hans förnämsta arbete är Kesjfu-l-sunûn, ett
encyklopediskt lexikon, som redogör för titlarna på
mer än

18,000 arabiska, persiska och turkiska böcker samt
innehåller kortfattade uppgifter om författarnas
lif. Det är med kommentarier och latinsk öfversättning
utgifvet af G. L. Flügel (1835–54). H. författade
dessutom Takvim-altauarich (kronologiska tabeller,
utgifna på latin af Reiske 1766) och en geografi:
Dsjihân-numâ (öfvers. på latin af M. Norberg 1818).

Hadorph, Johan, fornforskare, riksantikvarie,
föddes d. 6 Maj 1630 på Haddorp i Slaka socken,
Östergötland, och tog namn efter fädernegården
(fadern hette Nils Jönsson). Han studerade vid Upsala
universitet, utnämndes 1660 till akademisekreterare
samt 1667 till assessor och 1669 till sekreterare
vid antiqvitetskollegium. Redan 1666 hade han efter
Bureus’ död blifvit erbjuden dennes ämbete som
riksantikvarie, men han undanbad sig denna tjenst af
undseende för professor Verelius. Regeringen gaf då
hvardera hälften af lönen, med vilkor att de skulle
arbeta i fornhäfderna. 1679 blef H. ensam om detta
ämbete. Antiqvitetskollegiets uppgift att samla,
förvara och utgifva gamla handlingar, som voro af
vigt för fäderneslandets historia och antiqviteter,
samt freda och upprätta forntida minnen återspeglas
äfven i H:s verksamhet. Han åtföljde 1669 Magnus
Gabriel de la Gardie på en forskningsresa till
Vestergötland, der han aftecknade Höjentorps, Leckö
och Varnhems minnesmärken. År 1671 fick H. fullmakt
att årligen resa omkring i riket till antiqviteters
uppsökande. Under dessa resor, på hvilka han åtföljdes
af särskilda ritare, aftecknades ett stort antal
runstenar. Mer än 1,000 sådana afbildningar skuros i
trä under H:s inseende, ehuru han icke fick upplefva
deras utgifvande (1750). H. företog äfven den första
arkeologiska undersökning i Sverige, om hvilken man
nu har kännedom, nämligen de gräfningar på Björkön,
för hvilka han redogör i företalet till
Bjärköarätten. Han utgaf ock medeltidens rimkrönikor, recesser
och stadgar samt flere af landskapslagarna. Han var
rastlöst arbetsam, men hans utgifna skrifter lemna
i afseende på noggranhet åtskilligt att önska. Sedan
H. flyttat till Stockholm såsom sekreterare vid
Riksarkivet, följde ock Antiqvitetskollegiets
flyttning dit 1690 och dess förändring 1692 till ett
antiqvitetsarkiv, för hvilket H. blef chef. H. dog den
12 Juli 1693 i Stockholm. Bland hans offentliggjorda
arbeten märkas Alexandri Magni historia på svenska
rijm
(1672), Två gambla svenska rijm-krönikor. Item en
stor deel af the gamble konungars
etc. förlikningar,
försäkringar
etc. (1674–76), S. Olaffs saga på
svenska rim
(1675), Dahlelagen (1676), Skånelagen
(s. å.), Färentuna runstenar (1680), Gothlandslagen
(1687), Bjärköarätten (s.å), Visby stadslag (1688)
samt Visby sjörätt (1689). A. B. B.

Hadorph, Daniel, musiker, ämbetsman, född
d. 19 Nov. 1782, blef student i Upsala 1802,
protokollssekreterare i ecklesiastikexpeditionen
1811, registrator vid serafimerordensgillet
1812 och förste expeditionssekreterare 1818
samt 1841, 1844 och 1846 tillf. expeditionschef
i ecklesiastikdepartementet. Egande en mer än
vanlig musikalisk bildning, utmärkte sig H. på det
musikaliska området dels såsom violinist vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:40:23 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free