- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 6. Grimsby - Hufvudskatt /
557-558

(1883) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hall ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ned i sistnämnda stad, hvarest han fann inträde i de
mest lysande whig-kretsarna. Under whig-regeringen var
han under en kort tid öfverräknings-kominissarie, och
sedermera blef han kurator vid British museum. Från
1805 var han medarbetare i "Edinburgh review". Sina
sista år tillbragte han i Pickhurst, hvarest han
dog d. 22 Jan. 1859. Såsom historieskrifvare
utmärkte sig H. genom grundlig forskning och
skarp uppfattning samt genom opartiskhet och en
klassisk stil. Hans förnämsta arbeten äro: View of
the state of Europe during the middle ages
(1818;
2:dra uppl. 1856; "Öfversigt af tillståndet i Europa
under medeltiden", 1851–53, en för sitt lyckade försök
att återgifva originalets anda utmärkt öfvers. af
S. J. Callerholm), Consistutional history of
England from the accession of Henry VII to the death of
George II
(1827; flere uppl.) och Introduction to the
literature of Europe in the 15, 16 and 17 centuries

(1837–39; flere uppl.). 1825 grundade H. tillika
med Brougham, Mackintosh, John Russell och Althorp
m. fl. sällskapet för utbredande af nyttiga kunskaper
bland folket.

Halland, ett af Sveriges mindre landskap, gränsar
i v. till Kattegatt, i n. till Vestergötland, i
ö. till Vestergötland och Småland samt i s. till
Skåne. Landskapets ändpunkter äro i n. vid 57° 38’,
i s. vid 56° 19’ n. br. samt i vester 11° 54’ och i
öster 13° 27’ ö. lgd fr. Greenwich eller 6° 9’ och 4°
36’ v. lgd från Stockholms observatorium. Största
längden, i nordvest och sydöst, är omkr. 160 km.;
bredden vexlar mellan 13 och 50 km. Ytinnehållet
utgör 4,919 qvkm. Fastland och öar upptaga 4,769
qvkm. och vatten 150 qvkm, i hvilken senare summa
landskapets största insjö, Lygnern, ingår med 31,66
qvkm. Bland de många vattendrag, som genomskära
landskapet, märkas i synnerhet de fyra åarna
Viskan . Ätran, Nissan och Lagan, kommande från
höglandet söder om Vettern. Detta högland sträcker
sig öfver landskapets östra gräns och inskjuter
flere förgreningar af berg och åsar, men förlorar
sig mot kustlandet i en öppen slätt, som är vidast
omkring Laholmsbukten och fortsätter, om ock här och
der spridda kullar och höjder uppstiga, mera förträngd
mot norra gränsen. H. har till följd af sitt läge
vid hafvet ett mildt klimat, hvars behag dock
aftager mot östra gränsen, i hvars bergstrakt de dystra
kärr- och mossmarkerna och de magra hedarna bilda en
genom de mellanliggande torftiga barrskogarna föga
utjämnad mosats mot kust- och slättlandets bördiga
fält, ekar och bokar. Sydligaste delen af landskapet
ligger på norra sluttningen af Hallandsås, som inom
detta landskap når sin största höjd, 226 m.

Rörande H:s geografiska beskaffenhet vet man,
att berggrunden till största delen utgöres
af urformationens röda, delvis rödgråa gneiser
med inlagringer af dioritskiffer. På en mängd
ställen uppsticka berg och hinder deraf ur de
yngre jordaflagringarna, undantagandes inom vissa
lägre delar af sjelfva kustlandet, der
berggrunden stundom är helt och hallet dold af
dessa senare. Vid Varberg utgöres ett område af en

grönaktig gneis (pyroxen-gneis), som i industrielt
afseende är synnerligen värdefull och som i stor
skala brytes vid Varbergs fästning och vid Appelvik,
söder om staden. En rödgrå gneis brytes flerestädes
längs kusten vid och norr om Halmstad. Vester om denna
stad, i Söndrums socken, är på densamma grundadt ett
stenhuggeri. Berggrunden inom sydligaste delen af
H., nedanför norra sluttningen af Hallandsås, utgöres
sannolikt af kritformationens bergarter. I afseende på
de lösa jordaflagringarna erbjuder provinsen ganska
rik vexling. Krosstensgrus och rullstensgrus samt
olika slag lera och sand förekomma. De förra äro
mest allmänna inom de högre trakterna, de senare
på slättlandet. Vid foten af Hallandsås utgöres
krosstensgrusets nedre del af kritgrus. Såväl
detta som den mycket allmänt, åtminstone inom
kustlandet, förekommande lermergeln (kalkhaltig
glaciallera) är såsom jordförbättringsmedel af
stor betydelse. Lermergelns mäktighet är ganska
stor; på slätten norr om "åsen" öfverstiger den 30
m. Oftast öfvertäckes mergeln af kalkfri lera och
sand. Torfmossar, delvis odlade, delvis användbara
till bränsle, förekomma tämligen allmänt. Kring
vattendragen och på de lägre kustområdena träffas
ej sällan släta, låga marker af svämlera och
svämsand. Utmed kusterna, t. ex. vid Laholmsbukten,
finnas flygsandsbildningar, stundom uppdrifna i
kullar af ända till 10 m. höjd.

H. tillhör Hallands – mera sällan kalladt Halmstads
– län. Detta är i judicielt afseende indeladt
i 3 domsagor under Göta hofrätt, omfattande 8
härad och tingslag, nämligen Södra domsagan:
Halmstads, Höks, Tönnersjö härad och tingslag,
Mellersta domsagan: Årstads, Faurås, Himle härad
och tingslag, samt Norra domsagan: Viske,
Fjäre härad och tingslag. Städerna äro 5, Halmstad,
Varberg, Laholm, Falkenberg, Kungsbacka, med hvar
sin rådstufvurätt. I administrativt hänseende delas
länet i 4 fögderier, Laholms, Halmstads, Varbergs,
Fjäre, och i 11 länsmansdistrikt. I ecklesiastikt
hänseende hör länet till Göteborgs stift och
omfattar 5 kontrakt: Fjäre och Viske, Varbergs,
Falkenbergs (i hvilket ingår äfven den ringa del
af Gunnarps socken, som tillhör Elfsborgs län),
Halmstads samt Laholms kontrakt (äfven omfattande
Kristianstads länsdel af Hishults socken). I
de 46 pastoraten ingå 91 socknar. Något indelt
regemente eller del deraf finnes icke, utan länets
beväringsmanskap bildar under särskildt befäl en egen
kår, Hallands infanteribataljon (se d. o.). Antalet
af det vid beväringsmönstringarna approberade
manskapet uppgår årligen till omkr. 800 man. Länet
är roteradt till 364 båtsmän, fördelade i två
kompanier. H. ingår i Vestra tulldistriktet och
utgör ett revir i Södra skogsdistriktet samt det 25:te
justeringsdistriktet. Länet har i riksdagens Första
kammare 4 ledamöter samt i den andra 5 för landsbygden
och (med inräkning af Engelholm) 2 för städerna.

Vid 1880 års slut uppgick befolkningen till
135,299 personer (65,532 mankön, 69,767 qvinkön),
hvaraf 120,117 tillhörde landsbygden och 15,182
städerna. Folkökningen, hindrad af en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:20 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfaf/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free